7/12 Måltid med förhinder
I går eftermiddag tog jag bussen till stan. Maken spelar i Windcorp Brass Band och de hade Luciakonsert på Artisten klockan sju. Systern, svågern och jag skulle dit och vi hade stämt möte på Götaplatsen klockan halv sju.
Jag kom till stan i god tid och gick och tittade lite i butikerna i Nordstan. Kom på att jag nog behövde något litet att äta och gick till NK och Espressohouse. De har så goda mackor med getotst och fikonmarmelad men NK hade stängt för dagen.
Fortsatte min promenad i riktning mot Götaplatsen och kom till Kungsportsplatsen och Avalon Hotel. Tittade på matsedeln utanför restaurangen och hittade något som passade mig på barmenyn. Gick in, lämnade kappan till garerobiären och ställde mig att vänta på att bli anvisad en plats. Det var inte så mycket folk där, klockan var bara halv sex. Väntade och väntade och väntade. Till slut blev jag uppmärksammad och fick en plats och en matsedel. Jag behövde inte titta på den för jag hade bestämt redan utanför vad jag skulle ha. Väntade, väntade och väntade. Tog upp boken jag hade i väskan, läste några sidor och väntade. Jag såg servitörer längre in i lokalen men ingen var i närheten av mig så det var ingen idé att vinka. Väntade och väntade. Surnade till riktigt ordentligt, tog mitt pick och pack, hämtade kappan och fortsatte promenaden söderut. (En seriös gissning vad gäller väderstrecket.)
Jag bestämde mig för att titta in på Burger King på Avenyn. Jag hade inte så mycket tid på mig och de har goda hamburgare. Ställde mig i en av tre köer. Det tog ganska lång tid men till slut var det min tur. Då fanns det plötsligt ingen vid den kassan. Frågade den som stod i kassan bredvid vart "min" kassör tog vägen. "Det har inte varit någon i den, kön är här", säger hon. Den kön jag hade stått i var för personer som väntade på att få sina redan betalda hamburgare. "Du får väl gå emellan i den här kön", sa tjejen och expidierade den första personen som stod i den. Det var bara det att jag hade stått i kö längre än någon i den andra kön så det borde ha varit min tur. Men nu hade jag blivit riktigt putt på allt och alla och gick därifrån.
Närmade mig nu målet för mötet med släkten (Kommer osökt att tänka på den gamla sången "Tänk när släkt och vänner, alla mötas där.... " fast inte på Götaplatsen då.) och MÅSTE har något att äta.
På Götaplatsen ligger Stadsteatern och de har ett café i foajén. Där var det i stort sett tomt, det vara bara ett äldre par som drack kaffe. Beställde en macka med mozzarella och tomater och en Ramlösa. Satte mig, tog av mig kappan och började äta. Äntligen. Efter första tuggan gled osten av salladsbladet och la sig platt på golvet tillsammans med något mörkrött som jag inte kunde identifiera. Efter den långa väntan och alla besvikelser struntade jag i smuts och skit. Jag tog upp osten och det röda, lade tillbaka det på mackan, torkade lite med servetten och åt upp allt med god aptit. "Lite skit rensar magen," sa vi alltid när jag var liten och den tesen håller än i dag.
Mätt och glad mötte jag sedan släktingarna och vi gick till Artisten och konserten. Recension kommer vad det lider.
Jag kom till stan i god tid och gick och tittade lite i butikerna i Nordstan. Kom på att jag nog behövde något litet att äta och gick till NK och Espressohouse. De har så goda mackor med getotst och fikonmarmelad men NK hade stängt för dagen.
Fortsatte min promenad i riktning mot Götaplatsen och kom till Kungsportsplatsen och Avalon Hotel. Tittade på matsedeln utanför restaurangen och hittade något som passade mig på barmenyn. Gick in, lämnade kappan till garerobiären och ställde mig att vänta på att bli anvisad en plats. Det var inte så mycket folk där, klockan var bara halv sex. Väntade och väntade och väntade. Till slut blev jag uppmärksammad och fick en plats och en matsedel. Jag behövde inte titta på den för jag hade bestämt redan utanför vad jag skulle ha. Väntade, väntade och väntade. Tog upp boken jag hade i väskan, läste några sidor och väntade. Jag såg servitörer längre in i lokalen men ingen var i närheten av mig så det var ingen idé att vinka. Väntade och väntade. Surnade till riktigt ordentligt, tog mitt pick och pack, hämtade kappan och fortsatte promenaden söderut. (En seriös gissning vad gäller väderstrecket.)
Jag bestämde mig för att titta in på Burger King på Avenyn. Jag hade inte så mycket tid på mig och de har goda hamburgare. Ställde mig i en av tre köer. Det tog ganska lång tid men till slut var det min tur. Då fanns det plötsligt ingen vid den kassan. Frågade den som stod i kassan bredvid vart "min" kassör tog vägen. "Det har inte varit någon i den, kön är här", säger hon. Den kön jag hade stått i var för personer som väntade på att få sina redan betalda hamburgare. "Du får väl gå emellan i den här kön", sa tjejen och expidierade den första personen som stod i den. Det var bara det att jag hade stått i kö längre än någon i den andra kön så det borde ha varit min tur. Men nu hade jag blivit riktigt putt på allt och alla och gick därifrån.
Närmade mig nu målet för mötet med släkten (Kommer osökt att tänka på den gamla sången "Tänk när släkt och vänner, alla mötas där.... " fast inte på Götaplatsen då.) och MÅSTE har något att äta.
På Götaplatsen ligger Stadsteatern och de har ett café i foajén. Där var det i stort sett tomt, det vara bara ett äldre par som drack kaffe. Beställde en macka med mozzarella och tomater och en Ramlösa. Satte mig, tog av mig kappan och började äta. Äntligen. Efter första tuggan gled osten av salladsbladet och la sig platt på golvet tillsammans med något mörkrött som jag inte kunde identifiera. Efter den långa väntan och alla besvikelser struntade jag i smuts och skit. Jag tog upp osten och det röda, lade tillbaka det på mackan, torkade lite med servetten och åt upp allt med god aptit. "Lite skit rensar magen," sa vi alltid när jag var liten och den tesen håller än i dag.
Mätt och glad mötte jag sedan släktingarna och vi gick till Artisten och konserten. Recension kommer vad det lider.
Kommentarer
Trackback
