18/10 Manipulation

Klargörande av formulering i inlägget den 13/10.

* "Jag gifte mig med maken" låter kanske lite märkligt. Det brukar vara en ömsesidig handling. Jo då, vi var ju med på  bröllopet båda två och båda sa ja. Men -  maken hävdar  att han inte  har  friat (än) och att han blev lurad in i äktenskapets hamn. (Märkligt nog säger hans äldre bror samma sak om sin hustru.)

Det ligger ett uns av sanning i detta. Han var ganska oföretagsam när det begav sig. Han kom aldrig till skott och tog inga  initiativ till att tala om äktenskap. Man kan finna sig i detta under en begränsad period men så småningom växer en otålighet fram som till slut tvingar en till manipulationer och handling. Jag lyckades  med projektet och vi sammanvigdes alltså 1973. 
                                                                                       
Han är säkert tacksam för övergreppet. Alternativet hade kunnat vara att han hade äktat en ung, någorlunda fager mö på 70-talet  som 2008 hade förvandlats till en åldrande käring med rynkor runt munnen, hängrumpa och kraftig skäggväxt i ansiktet. Hur kul hade det varit på en skala?

                                                       

 

Kommentarer
Postat av: Ulla

Du är inte ensam om denna bedrift! Jag beställde kyrkan ett halvår innan giftermål och sa till maken (den blivande alltså) att vi ska gifta oss.Och vet du kära Lillinga.Året var 1973./Ulla

2008-10-18 @ 19:32:47
Postat av: Ingalill

Ser man på. Vad var det med karlarna? Skrämde vi livet ur dem? Men nu är de ganska okej tycker jag.

2008-10-18 @ 20:15:59
Postat av: Carola

Aha...därför jag inte är gift!? :-)

2008-10-20 @ 13:24:28
URL: http://carolaeriksson.blogg.se/
Postat av: Ingalill

Du går väl inte och väntar på att någon ska fria? Ta befälet och skrid till handling.

2008-10-20 @ 13:58:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0