Min arbetsplats är under renovering, fönster och fasad ska bytas. Då förändras utsikten från klassrummet temporärt. I dag såg det ut så här.


Det är inte alla som har liveunderhållning utanför fönstret på andra våningen.

Det är roligt med omväxling men liiite svårt att hålla fokus på jobbet. Det gäller elever såväl som personal. Hur lätt är det för en 58-årig fröken som försöker förklara verbets tempusformer att konkurrera med en ung trevlig (förutsätter att han är det) byggnadsarbetare som springer runt med en kofot och bryter loss fönsterfoder? Inklusive ljud. Inte lätt.

Nummer 2:
Rummet jag fick var löjligt liten, med två enkelsängar fastnat sida vid sida med ca 10cm mellan! Med detta sagt, för turister som vill komma ut och om den i Delhi är det en fungerande hemmamarknad.

Nummer 3:
Vi var första visat att ett rum utan fönster där vi avvisas. Vi har ett rum med fönster, men tyvärr med fönstret kom en irriterande lukt av mat. Våra rum måste ha varit placerad strax ovanför hotell eller någon annans kök. Klagar på lukt vi återigen erbjuds fönstret mindre rum så vi stannade med lukten. Frukosten var mycket bra och personalen på breakfast very friendly.

Vad säger man? Skaffa en översättare på två ben kanske.

Jag cyklade till jobbet i går. Det gick lugnt och fint. Så ville jag veta vad klockan var. Eftersom jag har en på handleden  släppte jag styret med den vänstra handen och tittade. Klockan hade glidit upp en bit på armen så inget fanns att skåda. Ärmen på jackan var i vägen. Då släppte jag höger handtag också, drog upp ärmen med höger hand och vad hände då? Cykeln hade ingen som höll i styret, den vinglade hit och dit, hjulen hamnade utanför asfalten i gruset och jag gjorde allt som stod i min makt för att hindra ett snöpligt fall. Jag lyckades med mer tur än skicklighet genom att sätta ner fötterna i marken och placera händerna där de skulle vara.  Jag var snabb med att titta mig omkring om någon sett min manöver men vägen var tom. Vad som skedde bak gardinerna i husen  är däremot ännu inte känt.

Hur kunde jag göra så? Vad sysslade jag med? Var detta ytterligare ett tecken på intellektets förfall? Antagligen.  I fortsättningen räcker det inte att jag har hjälm som skydd. Stödhjul verkar inte helt främmande just nu.


            

Det är något skumt med djuren i Slottsskogen. Efter ett besök där  i går med eleverna gjordes märkliga iakttagelser.  Djuren var både närvarande och frånvarande -  i dubbel bemärkelse. Med detta menar jag att det var tomt innanför vissa staket, inte ett däggdjur så långt ögat nådde. Innanför andra var det djur närvarande men frånvarande. De bara stod där de stod, fullständigt ointresserade av att en klass från Öckerö med två fröknar stod och förväntade sig viss underhållning.  De ägnade oss inte en blick, stod bara demonstrativt och idisslade på några grässtrån och såg helt blasé ut.

Vi hade våra funderingar om detta och kom fram till två möjliga förklaringar till det märkliga beteendet.

1. Djuren var helt enkelt drogade. De har varit krävande och skötarna klarade inte av att hantera dem. Några piller och problemet är löst.

2. Djuren har inlett en aktion. De är missnöjda med förhållandena i inhägnaderna och tänker inte lägga två strån i kors för att underhålla besökare innan följande krav tillgodosetts:
-  två lunchrätter att välja mellan varje dag  
-  tid för avkoppling och reflektion tre till fyra gånger dagligen
-  trerätters middag
-  ett spabesök per vecka med helkroppsmassage och plockning av ögonbryn.

Vi hoppas att djuren är pigga och alerta nästa gång vi kommer. Om inte kommer vi att vara frånvarande.

Jaha, då var det dags igen. Tänkte att det är bättre att börja skriva även om jag inte vet om vad. I går fick jag ju till lite om skatan så...

Jag har jobbat. Ätit blodpudding i bamba - en av favoriterna faktiskt. På hemvägen var jag inne på Posten. Jag var osäker på om Posten över huvud taget hade någon verksamhet kvar, det skall bli Systembolag i den lokalen, men det visade sig att det hade de. Jag frågade den postanställda hur länge man kunde förvänta sig att hon dök upp i luckan i stället för en systembolagsanställd men det hade hon ingen aaaaning om. Trist, det är en sådan där sak som är bra att veta. Men det är inte så svårt att se skillnad på ett frimärke och en sjuttiofemma som man tror.

Nä, mer blev det inte men det är gott så tycker jag. Det verkar som jag kommit ur den värsta svackan.

                              
                                              Tyckte att det behövdes en bild.