30/11 Första advent en gång till.
Har precis kommit hem från stan och en middag på lokal med dottern och barnbarnet. Sonen skulle också vara med men fick ett roligare erbjudande från några kompisar. Jag tycker att det är tråkigt att laga mat till mig själv, särskilt på en helgdag, så då passar jag på att bjuda dem och jag får sällskap.
På restaurangen blev vi servade av en kompetent, trevlig och pedagogisk servitris. På väggen på en tavla kunde vi läsa ett erbjudande om en 500 g Kobe-biff för 1695 kr. Lite saftigt tyckte vi och frågade hur det kunde komma sig. Kobe-biff kommer från kor av den japanska rasen Wagyu (和牛, japanska nötkreatur). De har det bra så länge de är vid liv. De skäms bort med klassisk musik som strömmar ur högtalare och varje ko har en personlig massör. De penslas med sake och får öl att dricka. Dieten består bland annat av gräs och humle. Vid slakten är det noga att korna inte upplever någon stress, något som skulle innebära att de utsöndrar stora mängder stresskormoner och det förstör köttets exklusiva smak.
Slutprodukten är ett körsbärsrött kött, marmorerat med vitt rent fett, som anses vara det möraste köttet i världen. Nu kan jag inte ge en recension p.g.a. att priset var aningen för högt för min smak . En kvalificerad gissning är att en biff från en svensk kossa smakar ungefär detsamma men säker kan jag ju inte vara.
30/11 Första advent
Sent i går kväll satte jag upp den elektriska adventsljusstaken i vardagsrumsfönstret. Vi har ett antal stakar men använder bara en. Sedan har vi en elektrifierad stjärna som har sin plats i ett annat fönster. Jag lade jag på en vacker duk, eller bordsmatta egentligen som min svärmor har vävt, på matbordet. På den, som pricken över i, placerades en ljusstake som vi fått av barnbarnet. Den har han själv gjutit i betong. Sedan är det advent!
Vi i vår familj tillhör den militanta grenen av helgpyntare. Det innebär att det inte finns ett uns av advent i huset förrän sent på lördag kväll. Sedan har vi advent ända fram till kvällen före julafton. Då tar vi in granen och klär den och pyntar lite lätt med diverse julgrejor. Vi är ganska sparsmakade när det gäller julpynt så det tar inte så lång stund att fixa julstämning i det här huset.
I morse lämnade maken fosterlandet och åkte till London. Han skall gå på en julkonsert i kväll som Frälsningsarménger ger varje år i Royal Albert Hall. 
Han bor hos sin bror och svägerska men de är i Sverige. Brorsan kommer hem i kväll, svägerskan kommer först när maken åkt hem igen. Nyckeln ligger undan mattan typ, så han klarar sig.
29/11 Lördag
Jag vaknade klockan 05.58 och kunde inte somna om. Låg kvar i sängen trekvart och sedan gick jag upp och lagade frukost. Men även om jag var uppe tidigt kan jag inte säga att jag var pigg. Jag får väl ta en tupplur senare i dag. När frukosten var avklarad gick jag och satte mig vid datorn och jobbade med min examinationsuppgift som skall lämnas in den 19 dec. Fick gjort en hel del faktiskt.
Den här helgen är det Adventsmarknad i Klåva. Vi tog en promenad dit och gick runt och tittade på allt som bjöds ut till försäljning. Det mesta behövde vi inte alls men fick med oss lite hem i alla fall. Sex julgranskulor av glas, 30 julkort, en (1 st) lussekatt,
ett bagebrö (hönökaka bakad i vedeldad ugn) och lite godis. Dessutom fick vi två whiskyspetsade marsipanlimpor. Det är en f.d. arbetskamrat till mig som roar sig med att tillverka dessa godingar i hundratal och sedan säljer han dem på marknaden. De är supergoda! Det kommer att bli svårt att låta dem ligga kvar till jul.
Inne på Fiskemuséet kunde man köpa knäckebröd med nystekt sill som pålägg. Det brukar maken inmundiga med god aptit och gjorde så även i år - till en kostnad av 15 kr. Det är en del som kostar på sig!
Jag sökte en bild på "adventsmarknad hönö" och fick en bild på en marknad i Marrakech. Håll till godo!
På eftermiddagen satt jag nog i tre timmar och skrev på uppgiften. Kände mig jätteduktig.
I går hade maken med sig nummer två av den nya belysningen till matbordet. I dag har båda lamporna fått sina nya krokar och platser. När något skall sättas upp på väggar eller tak brukar maken hålla i föremålet och jag mäter eller måttar. Så även denna gång. Resultatet blev väl "så där" rakt , men jag har ingen att klaga på. Jag gjorde ett försök ...till ingen nytta.
Den här helgen är det Adventsmarknad i Klåva. Vi tog en promenad dit och gick runt och tittade på allt som bjöds ut till försäljning. Det mesta behövde vi inte alls men fick med oss lite hem i alla fall. Sex julgranskulor av glas, 30 julkort, en (1 st) lussekatt,
ett bagebrö (hönökaka bakad i vedeldad ugn) och lite godis. Dessutom fick vi två whiskyspetsade marsipanlimpor. Det är en f.d. arbetskamrat till mig som roar sig med att tillverka dessa godingar i hundratal och sedan säljer han dem på marknaden. De är supergoda! Det kommer att bli svårt att låta dem ligga kvar till jul.
Inne på Fiskemuséet kunde man köpa knäckebröd med nystekt sill som pålägg. Det brukar maken inmundiga med god aptit och gjorde så även i år - till en kostnad av 15 kr. Det är en del som kostar på sig!
Jag sökte en bild på "adventsmarknad hönö" och fick en bild på en marknad i Marrakech. Håll till godo!
På eftermiddagen satt jag nog i tre timmar och skrev på uppgiften. Kände mig jätteduktig.
I går hade maken med sig nummer två av den nya belysningen till matbordet. I dag har båda lamporna fått sina nya krokar och platser. När något skall sättas upp på väggar eller tak brukar maken hålla i föremålet och jag mäter eller måttar. Så även denna gång. Resultatet blev väl "så där" rakt , men jag har ingen att klaga på. Jag gjorde ett försök ...till ingen nytta.
27/11 Håll till höger!
Varför går inte folk åt höger? På höger sida alltså. Om alla gjorde som jag skulle livet som fotgängare bli perfekt. Det innebär att när man går på en trottoar eller t. ex. på den breda "gatan" i Nordstan håller man till HÖGER. (Det gäller alla, från vänsterpartister till kristdemokrater och folkpartister. Jag tar för givet att moderater håller till höger automatiskt.) Att det skall vara så svårt att förstå att det är det mest rationella sättet att komma fram. Man slipper stöta ihop med tusen personer i timman och man kan bara följa med strömmen. Är man trött i benen går det fint att "hänga på" några som går tätt och man kan vila sig i fem, tio minuter genom att lyfta benen lite och segla med. Men man måste vara beredd på att plötsligt komma ner på jorden igen och då gäller det att landa på fötterna. Om inte, kan konsekvenserna bli fruktansvärda och långtgående.
Svårigheter kan uppstå, det skall jag inte sticka under stol med. Det är när man vill nå en butik eller ett café som ligger på vänster sida i färdriktningen. Lösningen på det problemet är att förbereda vänstersvängen i god tid genom att dra sig mot mittmarkeringen. Sedan kastar man sig med ett kraftfullt språng ut från sin position in i en lucka mellan några personer på väg mot andra hållet . Därefter är det bara att följa med den strömmen så långt man önskar.
Praktisera detta nästa gång du är i stan. Jag har kollen på dig!
Svårigheter kan uppstå, det skall jag inte sticka under stol med. Det är när man vill nå en butik eller ett café som ligger på vänster sida i färdriktningen. Lösningen på det problemet är att förbereda vänstersvängen i god tid genom att dra sig mot mittmarkeringen. Sedan kastar man sig med ett kraftfullt språng ut från sin position in i en lucka mellan några personer på väg mot andra hållet . Därefter är det bara att följa med den strömmen så långt man önskar.
Praktisera detta nästa gång du är i stan. Jag har kollen på dig!
26/11 Onsdag
Nä, nu sinar kreativiteten. Jag kunde ju skriva om den här dagen men kan inte se att något av det som timat skulle vara intressant för någon annan människa.
...
...
...
...
Min intervjustudie skall lämnas in i dag. Jag väntar till sista minuten för intervjupersonens föräldrar har intervjun hemma på remiss. Jag har inte fått några kommentarer men dagen är inte slut än.
...
...
...
Det är tomt....det skramlar.... Nu struntar jag i detta.
...
...
...
...
Min intervjustudie skall lämnas in i dag. Jag väntar till sista minuten för intervjupersonens föräldrar har intervjun hemma på remiss. Jag har inte fått några kommentarer men dagen är inte slut än.
...
...
...
Det är tomt....det skramlar.... Nu struntar jag i detta.
25/11 Perspektiv
Jag stod och väntade på färjan till Göteborg för några veckor sedan. En husbil hade fått motorstopp och knuffades sakta ur bilkön av en ung hjälpsam man och föraren, en äldre kvinna. En äldre man satt kvar i bilen. Den hjälpsamme mannen frågade :
"Är det första dagen på semestern?"
"Nej, då", svarade hon, "vi är pensionärer. Vi har hela livet på oss."
Tänk på den!
"Är det första dagen på semestern?"
"Nej, då", svarade hon, "vi är pensionärer. Vi har hela livet på oss."
Tänk på den!
24/11 Botan
I går lämnade vi tillbaka lampan som vi hade köpt. Det var tråkigt men vi hade inte lust att bygga om köket den här veckan för att den skulle få plats. Vi hittade en annan som vi tyckte om. Vi satte upp den direkt förstås och det blev ett härligt skymningsljus över matbordet. Inte så bra när man skall läsa tidningen. Det blir nog så att vi köper ytterligare en av den sorten och så får vi se hur det ter sig med två.
Senare på eftermiddagen fick jag vara med på en födelsedagspresent som maken fått av några vänner. Ibland har man tur. Presenten var en promenad och sedan middag på lokal. När presenten presenterades var tanken att vi skulle till Gunnebo men där hade de julmarknad och det var inte bästa dagen för en lugn söndagmiddag. I stället promenerade vi i Botaniska trädgården. Solen sken och det var allmänt trevligt och underbart. Ovanför Klippträdgården dukades det upp glögg och pepparkakor som medtagits i en ränsel och sedan gick vi och åt middag. Man kan spendera en söndag på sämre sätt.
Senare på eftermiddagen fick jag vara med på en födelsedagspresent som maken fått av några vänner. Ibland har man tur. Presenten var en promenad och sedan middag på lokal. När presenten presenterades var tanken att vi skulle till Gunnebo men där hade de julmarknad och det var inte bästa dagen för en lugn söndagmiddag. I stället promenerade vi i Botaniska trädgården. Solen sken och det var allmänt trevligt och underbart. Ovanför Klippträdgården dukades det upp glögg och pepparkakor som medtagits i en ränsel och sedan gick vi och åt middag. Man kan spendera en söndag på sämre sätt.
23/11 Gatumusikanter
Det finns många sätt att tjäna lite extra pengar på. I går när jag var i stan gick jag förbi tre stycken spelemän som stod på rad i Brunnsparken på vägen mot Nordstan. Den första var en kvinna som satt på marken och sjöng något, ganska entonigt och svagt, och slog lite försiktigt på en tamburin som ackompanjemang. Tamburin är ju inte ett så särskilt melodiskt intsrument som passar jättebra att kompa sång med men det var så det var. Hon slog på den och hade fått några kronor som uppmuntran.
Nummer två stod på andra sidan, på bron mot Nordstan. Hon stod upp och spelade gitarr. Om jag skall vara snäll så spelade hon. Och en gitarr var det men den hade nog inte varit stämd på denna sida millennieskiftet. Hon drog med fingrarna över de ostämda strängarna och det var det. Men, hon hade fått en liten lön för mödan.
Nu närmade jag mig nummer tre. Han syntes och hördes på långt håll. Han var svarthyad, iklädd tomtedräkt med vitt krulligt hår och slog med klubbor på något som liknade en stor cittra. Där gick det undan i flygande fläng och bra var det. Han kunde sitt jobb, tomten. Hur den ekonomiska situationen var just då jag gick förbi kunde jag tyvärr inte se. Jag gissar att han hade fått något mer än de andra två.
Alla sätt är bra utom de tråkiga. Jag hoppas bara att de har mat för dagen och tak över huvudet utan de kronor de eventuellt tjänar på sin musik. Nästa gång jag går förbi skall jag lägga en slant, det gjorde jag inte i går.
Nummer två stod på andra sidan, på bron mot Nordstan. Hon stod upp och spelade gitarr. Om jag skall vara snäll så spelade hon. Och en gitarr var det men den hade nog inte varit stämd på denna sida millennieskiftet. Hon drog med fingrarna över de ostämda strängarna och det var det. Men, hon hade fått en liten lön för mödan.
Nu närmade jag mig nummer tre. Han syntes och hördes på långt håll. Han var svarthyad, iklädd tomtedräkt med vitt krulligt hår och slog med klubbor på något som liknade en stor cittra. Där gick det undan i flygande fläng och bra var det. Han kunde sitt jobb, tomten. Hur den ekonomiska situationen var just då jag gick förbi kunde jag tyvärr inte se. Jag gissar att han hade fått något mer än de andra två.
Alla sätt är bra utom de tråkiga. Jag hoppas bara att de har mat för dagen och tak över huvudet utan de kronor de eventuellt tjänar på sin musik. Nästa gång jag går förbi skall jag lägga en slant, det gjorde jag inte i går.
22/11 Shoppingbesvär
Jag bestämde mig i går att min uppsats skulle bli klar i dag och det är den. Underbart. Nu skall jag känna mig ledig resten av helgen, sedan börjar nästa projekt, loggboken, som ska skrivas och vara inlämnad den 19 december. Men det ordnar sig.
Jag åkte in till stan i dag igen. Jag har letat länge efter en kappa som är snygg, varm och regntålig. Det har inte varit lätt kan jag säga. För två månader sedan fanns det hur mycket att välja på som helst men jag har inte kunnat bestämma mig. Nu är mycket av vinterkläderna slutsålda och det är ännu svårare att hitta en. Förstås.
Efter en snabb rekognocering i går tänte jag slå till i dag. Hade hittat en passande på Gillblads men gick in på Anderassons Päls på vägen dit. Det hängde en jättesnygg, tuff och originell kappa med en präktig pälskrage alldeldes ensam och övergiven på en galge. På axeln satt det en röd lapp: 50%. Jag letade efter prislappen men hittade ingen. "Den är antagligen dyr", tänkte jag, "men det blir nog ett lagom pris efter rabatten". Jag hittade en expedit som upplyste mig om att den kostade 9.000 kr - när rabatten var avdragen. Det var inte det priset jag hade tänkt betala i dag så jag provade den inte. Synd, för den hade passat mig perfekt. Jag köpte den på Gillblads i stället.
Det är inte bara jag som är senfärdig, maken är det också. I dag har vi ställt undan trädgårdsmöblerna och burit ner de stora palmerna och citronträdet från altanen. Nästa helg blir det adventspyntning både ute och inne. Hade parasollen stått kvar skulle vi ha kunnat fästa en ljusslinga runt kanten. Vi får köpa en gran i stället.
Jag åkte in till stan i dag igen. Jag har letat länge efter en kappa som är snygg, varm och regntålig. Det har inte varit lätt kan jag säga. För två månader sedan fanns det hur mycket att välja på som helst men jag har inte kunnat bestämma mig. Nu är mycket av vinterkläderna slutsålda och det är ännu svårare att hitta en. Förstås.
Efter en snabb rekognocering i går tänte jag slå till i dag. Hade hittat en passande på Gillblads men gick in på Anderassons Päls på vägen dit. Det hängde en jättesnygg, tuff och originell kappa med en präktig pälskrage alldeldes ensam och övergiven på en galge. På axeln satt det en röd lapp: 50%. Jag letade efter prislappen men hittade ingen. "Den är antagligen dyr", tänkte jag, "men det blir nog ett lagom pris efter rabatten". Jag hittade en expedit som upplyste mig om att den kostade 9.000 kr - när rabatten var avdragen. Det var inte det priset jag hade tänkt betala i dag så jag provade den inte. Synd, för den hade passat mig perfekt. Jag köpte den på Gillblads i stället.
Det är inte bara jag som är senfärdig, maken är det också. I dag har vi ställt undan trädgårdsmöblerna och burit ner de stora palmerna och citronträdet från altanen. Nästa helg blir det adventspyntning både ute och inne. Hade parasollen stått kvar skulle vi ha kunnat fästa en ljusslinga runt kanten. Vi får köpa en gran i stället.
21/11 Fredag igen
Maken och jag hade stämt träff i stan efter jobbet för att titta på en taklampa till matplatsen. Jag fick skjuts från skolan med en kollega och blev avsläppt vid Olskrokstorget. Sexans spårvagn kom och jag steg på. Hade hundrakort den här gången så det gick galant . När vi kom till Ullevi svängde den upp mot Korsvägen. Det var jag inte beredd på för när jag åkte den vägen senast fanns det inga spår på Skånegatan. Vagnen gick på den tiden till Drottningtorget. Jag kom lite på avvägar men bytte vid Korsvägen och hamnade så småningom där jag ville. Det är inte utan att jag känner mig lite som en lantis när sådana här saker händer.
Jag kikade lite i några butiker och på vägen till mötet med maken tittade jag in i en på Vallgatan. Expediten och en kund stod och bläddrade i en kalender och skrattade så skyltfönstren skallrade. De kunde inte sluta utan bara fortsatte. Jag gick lugnt runt och tittade på de fina prylarna och undrade förstås vad som var så roligt. Till slut kunde jag inte låta bli att fråga och då visade dem mig en kalender som Jan Stenmark gjort. Det var roliga bilder med galna texter till, en för varje månad. Jag tittade lite hastigt i den och i en pocketbok av samme Stenmark. Jag skrattade inte ens ett "ha" men kalendern såg rolig ut och då var boken det säkert också. Jag köpte en kalender och tre böcker för att ge bort i julklapp. Recension kommer så småningom.
Jag fortsatte sedan till Ströms där maken stod parkerad och väntade och vi åkte iväg till lampaffären. Det fanns inte lite att välja på men vi tog bort dem som ingen av oss gillade och dem som bara den ena gillade. Det gick snabbt och sedan var det inte så många kvar. Men vi hittade en mycket tjusig och "fräsig" med mässingnät inuti och den köpte vi - på öppet köp. Den var kolossal i jämförelse med den som sitter på plats och vi hade ingen aning om den skulle passa.
Väl hemma tog maken ner den gamla pendeln och satte provisoriskt fast den nya. Den var sååå snygg. Men stor. Jättestor. Vi har inte så högt i tak så det såg ut som vore det ett ufo som höll på att gå ner för landning på matbordet. Med landningsljus och allt. Dessutom var utsikten genom fönstret helt försvunnen, lampan skymde rubb och stubb. Det vara bara att ta ner den och fortsätta leta efter något passande nästa vecka.
20/11 Julklappstips
Märker du att jag har ökat tempot? Vi får se hur det kommer att sluta. Det luktar inte bränt än i alla fall.
Nu börjar hetsen med att hitta rätt julklapp till rätt person. Satt precis och tittade i "Din julguide hela vägen fram till jul" av Clas Ohlson. Det känns tryggt och skönt att det finns de som tar på sig att leda oss på den rätta vägen - i alla fram till 24 december. Clas har många bra förslag på julklappar men inget av dem slår mina.
Här kommer två tips på julklappar som garanterar stor glädje och tacksamhet hos mottagaren: lakanssträckare och salladsslunga. De har, sedan de kom över vår tröskel, blivit oumbärliga.
Lakanssträckarna använder man till att hålla underlakanet på plats. De är som hängslestroppar som man sätter fast i lakanet under madrassen och sedan sitter det där det sitter.
När jag sökte efter en bild på "lakanssträckare" kom bl.a. den vänstra bilden upp tillsammans med oändligt många till som inte hade ett dugg med sökordet att göra. Vad jag kunde se och förstå i alla fall. Lakanssträckare kanske är ett kodord? Efter några fantasifulla försök med andra sökord hittade jag den andra bilden. Men det ser ut som om madrassen är upp- och nedvänd. Använd din fantasi och du förstår det geniala.
Salladsslungan har vi bara haft i huset i sex månader ungefär men vilket intryck den har gjort! Salladen blir torr och fin på ett kick, inget söl och slafs här inte. Varför köpte jag inte en för fyrtio år sedan? Så mycken klagan och sölande som kunde undvikits.
Håll till godo med dessa anspråklösa tips.
Nu börjar hetsen med att hitta rätt julklapp till rätt person. Satt precis och tittade i "Din julguide hela vägen fram till jul" av Clas Ohlson. Det känns tryggt och skönt att det finns de som tar på sig att leda oss på den rätta vägen - i alla fram till 24 december. Clas har många bra förslag på julklappar men inget av dem slår mina.
Här kommer två tips på julklappar som garanterar stor glädje och tacksamhet hos mottagaren: lakanssträckare och salladsslunga. De har, sedan de kom över vår tröskel, blivit oumbärliga.
Lakanssträckarna använder man till att hålla underlakanet på plats. De är som hängslestroppar som man sätter fast i lakanet under madrassen och sedan sitter det där det sitter.
När jag sökte efter en bild på "lakanssträckare" kom bl.a. den vänstra bilden upp tillsammans med oändligt många till som inte hade ett dugg med sökordet att göra. Vad jag kunde se och förstå i alla fall. Lakanssträckare kanske är ett kodord? Efter några fantasifulla försök med andra sökord hittade jag den andra bilden. Men det ser ut som om madrassen är upp- och nedvänd. Använd din fantasi och du förstår det geniala.Salladsslungan har vi bara haft i huset i sex månader ungefär men vilket intryck den har gjort! Salladen blir torr och fin på ett kick, inget söl och slafs här inte. Varför köpte jag inte en för fyrtio år sedan? Så mycken klagan och sölande som kunde undvikits.
Håll till godo med dessa anspråklösa tips.
19/11 Badvakt i vitt
I natt vaknade jag med ett ryck och tänkte: "Engelskaläxan är alldeldes för svår den här veckan". Jag låg och funderade på detta problem som ploppat upp så oväntat. Jag såg framför mig elever som slet sitt hår och föräldrar som var arga. Efter en stund kom jag på att jag hade ju gjort den enklare genom att översätta alla svåra ord. Blev genast lugnare och somnade om så småningom.
I dag har klassen och M, två föräldrar och jag varit på Åbybadet. Det var roligt och alla hade väldigt kul, det var full rulle hela tiden. Alla badade utom jag. Hade inte ens badkläder med mig utan jag gick omkring och såg ut som en badvakt i vita sommarbyxor och vit kortärmad tröja. Jag anser nämligen att någon måste vara stationerad på golvet och ha en kontrollerande funktion och det är bara jag som kan utföra den uppgiften till belåtenhet. Det passar ju bra eftersom jag inte är så förtjust i att bada. Fast våt blev jag ändå. Några av gossarna lekte med en gigantisk gul boll i vattnet. Jag bad dem kasta upp den till mig så skulle jag kasta tillbaka den. Skojigt, tänkte jag. De kastade upp den till mig och när jag tog tag i den fick jag en rejäl dusch på hela framkroppen. Jubel uppstod i spat. Jag kastade i den igen och då kom den som en bumerang tillbaka plus ytterligare en dusch. Ovationer med kallsupar! När den flög mot mig en tredje gång stod jag inte kvar. Men roligt var det!
Nu skall jag skriva på min intervjuuppgift. Det går trögt. Jag har kommit till diskussionsdelen och jag har fem inledningar men inga fortsättningar om man säger så. Men det är bara att kämpa på. Rätt som det är lossnar det och då gäller det att vara beredd. Det kanske är "rätt som det är" nu. Jag testar.
I dag har klassen och M, två föräldrar och jag varit på Åbybadet. Det var roligt och alla hade väldigt kul, det var full rulle hela tiden. Alla badade utom jag. Hade inte ens badkläder med mig utan jag gick omkring och såg ut som en badvakt i vita sommarbyxor och vit kortärmad tröja. Jag anser nämligen att någon måste vara stationerad på golvet och ha en kontrollerande funktion och det är bara jag som kan utföra den uppgiften till belåtenhet. Det passar ju bra eftersom jag inte är så förtjust i att bada. Fast våt blev jag ändå. Några av gossarna lekte med en gigantisk gul boll i vattnet. Jag bad dem kasta upp den till mig så skulle jag kasta tillbaka den. Skojigt, tänkte jag. De kastade upp den till mig och när jag tog tag i den fick jag en rejäl dusch på hela framkroppen. Jubel uppstod i spat. Jag kastade i den igen och då kom den som en bumerang tillbaka plus ytterligare en dusch. Ovationer med kallsupar! När den flög mot mig en tredje gång stod jag inte kvar. Men roligt var det!
Nu skall jag skriva på min intervjuuppgift. Det går trögt. Jag har kommit till diskussionsdelen och jag har fem inledningar men inga fortsättningar om man säger så. Men det är bara att kämpa på. Rätt som det är lossnar det och då gäller det att vara beredd. Det kanske är "rätt som det är" nu. Jag testar.
19/11 Experimentell konst
I går var det målarkurs igen. Förra gången målade jag en bild som jag var totalt missnöjd med. Det var ett cafebord med ett glas på fot och två apelsiner på. Hur jag än gjorde tyckte jag att det var fult. Jag hittade ett sandpapper som jag använde över hela bilden och den blev något bättre, men fortfarande ovacker. Då sa jag till magistern att jag tänkte knyckla ihop hela härligheten och sedan släta ut det , då blev det nog mer spännande. Han var inte så pigg på det till att börja med men tyckte väl att det var ett kul experiment och gav med sig. Han blev riktigt uppspelt och föreslog att jag skulle väta bilden först och sedan skrynkla till den.
Sagt och gjort. Vi gick till det lilla köket och jag höll bilden under kranen. Sedan knölade jag ihop den och klämde till riktigt oredntligt, slätade ut den och gick hem.
När jag kom dit i går hade jag glömt alltihopa, hade ett nytt mästerverk i huvudet. Men sedan var det någon som stod och rotade i högen av målningar från förra gången och då såg jag mitt skrynkelverk. Tänkte att det var värt ett försök att få bilden någorlunda och satte igång. Jag målade över en del partier med en ny färg och duttade lite här och lite där och resultatet blev inte så pjåkigt. Riktigt bra faktiskt. Magistern säger att den skall klistrar upp på något - vet ej vad - så att den blir slät men vecken kommer att vara kvar. Det sista låter motsägelsefullt men ni förstår nog vad jag mear.
Sagt och gjort. Vi gick till det lilla köket och jag höll bilden under kranen. Sedan knölade jag ihop den och klämde till riktigt oredntligt, slätade ut den och gick hem.
När jag kom dit i går hade jag glömt alltihopa, hade ett nytt mästerverk i huvudet. Men sedan var det någon som stod och rotade i högen av målningar från förra gången och då såg jag mitt skrynkelverk. Tänkte att det var värt ett försök att få bilden någorlunda och satte igång. Jag målade över en del partier med en ny färg och duttade lite här och lite där och resultatet blev inte så pjåkigt. Riktigt bra faktiskt. Magistern säger att den skall klistrar upp på något - vet ej vad - så att den blir slät men vecken kommer att vara kvar. Det sista låter motsägelsefullt men ni förstår nog vad jag mear.
18/11 Vidbränt
I GP i dag stod det att bloggning har orsakat utbrändhet hos flera bloggare. Det är ju inte kul och jag började tänka efter om jag var på väg åt det hållet också. Det gäller att sluta i tid innan det tar sig ordentligt. Tyckte i morse att jag luktade lite vidbränt. En varningssignal?
Det stod i samma artikel att om man skall blogga skall man göra det ordentligt. Inte hålla på och fjanta med 3-4 inlägg i veckan utan minst ett varje dag. Annars kan man lika gärna lägga av.
Det var ord och inga visor. Det blir till att ägna den kommande helgen till reflektion om meningen med bloggen.
Det stod i samma artikel att om man skall blogga skall man göra det ordentligt. Inte hålla på och fjanta med 3-4 inlägg i veckan utan minst ett varje dag. Annars kan man lika gärna lägga av.
Det var ord och inga visor. Det blir till att ägna den kommande helgen till reflektion om meningen med bloggen.
16/11 Plate spotting
Jag hade blivit fast i plate spotting! Det betyder att man söker nummerskyltar i nummerodning. Den första skylten skall ha 001, den andra 002 och så vidare. Det innebär inte att man skall springa fram och rycka loss skylten från bilen utan man samlar numren i huvudet.
Det låter harmlöst men var helt vansinnigt. När jag körde mellan hemmet och jobbet i Kungälv t.ex. tittade jag på varenda bil som jag mötte, låg bakom eller blev omkörd av. Dessutom alla som var parkerade som jag körde förbi. Snacka om ouppmärksamhet i trafiken! När jag fick syn på en skylt som jag letade efter kändes det så himla kul. Ja! där satt den! Ibland kunde det gå flera dagar utan någon "vinst", andra gånger kunde jag få ihop flera stycken på samma dag.
Rekordet var fyra på en dag. Då var jag tvungen att ringa systern och meddela hur det hade gått och hon berättade hur statistiken såg ut för henne. Särskilt kul var det när jag fick syn på två skyltar i rad. Det hände några gånger.
När jag var ute och promenerade här hemma tittade jag förstås också på alla skyltar. Ibland memorerade jag var en bil stod parkerad som hade ett nummer som snart skulle vara aktuellt.
Nu när jag berättar om det inser jag hur djupt jag hade sjunkit, hur stort beroendet var. Jag minns inte nu hur långt jag kom i mitt samlande men det var kanske till 250. Plötsligt en dag insåg jag vidden av att vara fast i detta och slutade tvärt. Det var en befrielse och jag har inte haft några absistensbesvär över huvud taget. Barnbarnet som hjälpte mig att leta gjorde det lite halvhjärtat för att vara snäll och han har inte uppvisat några skador. Systern och svågern lyckades också att slita sig lösa till slut. Till synes utan men.
Det är första gången jag berättar den sanna historien om mitt skyltjagande och det känns bra. Nu kan jag lägga alla skyltar bakom mig och ägna mig helt åt datorn.
P.S.
Fick en idé när jag skrev inledningen. Att springa fram till en bil och rycka loss registreringsskylten skulle faktiskt vara en kul grej. Man börjar på 001 och fortsätter sedan med 002 o.s.v. Hm...Det skulle kunna kallas plate rycking. Någon som vill vara med?
Det låter harmlöst men var helt vansinnigt. När jag körde mellan hemmet och jobbet i Kungälv t.ex. tittade jag på varenda bil som jag mötte, låg bakom eller blev omkörd av. Dessutom alla som var parkerade som jag körde förbi. Snacka om ouppmärksamhet i trafiken! När jag fick syn på en skylt som jag letade efter kändes det så himla kul. Ja! där satt den! Ibland kunde det gå flera dagar utan någon "vinst", andra gånger kunde jag få ihop flera stycken på samma dag.
Rekordet var fyra på en dag. Då var jag tvungen att ringa systern och meddela hur det hade gått och hon berättade hur statistiken såg ut för henne. Särskilt kul var det när jag fick syn på två skyltar i rad. Det hände några gånger.
När jag var ute och promenerade här hemma tittade jag förstås också på alla skyltar. Ibland memorerade jag var en bil stod parkerad som hade ett nummer som snart skulle vara aktuellt.
Nu när jag berättar om det inser jag hur djupt jag hade sjunkit, hur stort beroendet var. Jag minns inte nu hur långt jag kom i mitt samlande men det var kanske till 250. Plötsligt en dag insåg jag vidden av att vara fast i detta och slutade tvärt. Det var en befrielse och jag har inte haft några absistensbesvär över huvud taget. Barnbarnet som hjälpte mig att leta gjorde det lite halvhjärtat för att vara snäll och han har inte uppvisat några skador. Systern och svågern lyckades också att slita sig lösa till slut. Till synes utan men.
Det är första gången jag berättar den sanna historien om mitt skyltjagande och det känns bra. Nu kan jag lägga alla skyltar bakom mig och ägna mig helt åt datorn.
P.S.
Fick en idé när jag skrev inledningen. Att springa fram till en bil och rycka loss registreringsskylten skulle faktiskt vara en kul grej. Man börjar på 001 och fortsätter sedan med 002 o.s.v. Hm...Det skulle kunna kallas plate rycking. Någon som vill vara med?
14/11 En fredag
Det var jättesvårt att ta sig ur sängen i morse men med en järnvilja gick det till slut. När jag skulle hämta tidningen i brevlådan var jag klädd som följer: vit bomullspyjamas, kraftiga sportskor och rosa frottémorgonrock. Pricken över i-et var ett stort golfparaply.
Jag tog bilen idag för jag skulle till stan direkt efter jobbet och träffa K. Det var tur, för regnet öste ner. Stannade vid ICA och tog 9 st Metro. Var i skolan 07.10.
Kollade postfacket, hejade på I-M och gick sedan till klassrummet. Förberedde dagen och kollade e-posten. Klockan åtta kom M och sedan droppade eleverna in en efter en. Alla i tid! Kl. 08.20 satte vi igång med dagens arbete. På rasten gick M till personalrummet och hämtade kaffe till oss.
Efter första rasten hade klassen musik och då fortsatte jag med planeringsarbetet. Förberedde engelskalektionen och nästa veckas läxor.
I bamba fick vi Flygande Jakob och det smakade bra. Några flickor i nian tyckte att det var roligt att låta maten flyga över bordet med anledning av maträttens namn. Tjut och skrik och skratt och jag blev irriterad.
Direkt efter lunchen gick S och jag till bilioteket och där satt vi tills lunchrasten var slut. Upp till klassrummet igen för en sista lektion för veckan och Nutidskrysset. Efter 20 minuter gjorde vi ett avbrott och gick till ett angränsande klassrum där en niondeklass redovisade sitt Storylinearbete om energi. De bjöd på alkoholfri cider och salta pinnar vilket ökade klassens intresset med 100 %.
Tillbaka till klassrummet och rättning av krysset. Ganska många sura miner när det var rättat. Det var svårt den här veckan tyckte vi. Tjugo minuter kvar tills skoldagen var slut och dem spenderade vi i sofforna framför TV:n och videofilmen Hook. Sedan var det hej då och trevlig helg. Jag hade förberett min reträtt så det var bara att släcka lamporna och sticka till bilen.
Väl i stan träffade jag K och vi gick runt och tittade lite i klädbutikerna. K sökte en kofta och hittade en fin röd på NK. Gick sedan till Ahlströms och jag köpte en tårtbit! Det är inte varje år det händer, ska jag meddela. Vi pratade och pratade och till slut hade vi druckit ur och ätit upp. Ut igen och promenaden gick mot Götaplatsen. Vi tittade in i alla möjliga butiker på vägen och upptäckte dessutom att Bohusslöjd har flyttat till Teatergatan!
K:s parkeringstid på Heden gick ut och jag gick tillbaka till P-huset i Nordstan. Inte raka vägen förstås, det finns mycket att titta på. Betalade 80 kr (!) för parkeringen och körde sedan hemåt. Maken tillbringar natten i sovsäck tillsammans med barnbarnet så jag la mig i soffan och satte på TV:n. Somnade förstås men vaknade efter en stund och då skrev jag detta. Nu skall jag gå och lägga mig....Kom precis på att jag kört en maskin med tvätt. Det hade jag glömt. Men sen...God natt!
Jag tog bilen idag för jag skulle till stan direkt efter jobbet och träffa K. Det var tur, för regnet öste ner. Stannade vid ICA och tog 9 st Metro. Var i skolan 07.10.
Kollade postfacket, hejade på I-M och gick sedan till klassrummet. Förberedde dagen och kollade e-posten. Klockan åtta kom M och sedan droppade eleverna in en efter en. Alla i tid! Kl. 08.20 satte vi igång med dagens arbete. På rasten gick M till personalrummet och hämtade kaffe till oss.
Efter första rasten hade klassen musik och då fortsatte jag med planeringsarbetet. Förberedde engelskalektionen och nästa veckas läxor.
I bamba fick vi Flygande Jakob och det smakade bra. Några flickor i nian tyckte att det var roligt att låta maten flyga över bordet med anledning av maträttens namn. Tjut och skrik och skratt och jag blev irriterad.
Direkt efter lunchen gick S och jag till bilioteket och där satt vi tills lunchrasten var slut. Upp till klassrummet igen för en sista lektion för veckan och Nutidskrysset. Efter 20 minuter gjorde vi ett avbrott och gick till ett angränsande klassrum där en niondeklass redovisade sitt Storylinearbete om energi. De bjöd på alkoholfri cider och salta pinnar vilket ökade klassens intresset med 100 %.
Tillbaka till klassrummet och rättning av krysset. Ganska många sura miner när det var rättat. Det var svårt den här veckan tyckte vi. Tjugo minuter kvar tills skoldagen var slut och dem spenderade vi i sofforna framför TV:n och videofilmen Hook. Sedan var det hej då och trevlig helg. Jag hade förberett min reträtt så det var bara att släcka lamporna och sticka till bilen.
Väl i stan träffade jag K och vi gick runt och tittade lite i klädbutikerna. K sökte en kofta och hittade en fin röd på NK. Gick sedan till Ahlströms och jag köpte en tårtbit! Det är inte varje år det händer, ska jag meddela. Vi pratade och pratade och till slut hade vi druckit ur och ätit upp. Ut igen och promenaden gick mot Götaplatsen. Vi tittade in i alla möjliga butiker på vägen och upptäckte dessutom att Bohusslöjd har flyttat till Teatergatan!
K:s parkeringstid på Heden gick ut och jag gick tillbaka till P-huset i Nordstan. Inte raka vägen förstås, det finns mycket att titta på. Betalade 80 kr (!) för parkeringen och körde sedan hemåt. Maken tillbringar natten i sovsäck tillsammans med barnbarnet så jag la mig i soffan och satte på TV:n. Somnade förstås men vaknade efter en stund och då skrev jag detta. Nu skall jag gå och lägga mig....Kom precis på att jag kört en maskin med tvätt. Det hade jag glömt. Men sen...God natt!
12/10 Beroende
Jag är datorberoende! Maken påstår det och jag har kommit över förnekelsestadiet och kan inte annat än att hålla med.
I går när jag kom hem hade han - i största välmening får jag anta - satt igång ett antivirusprogram som sökte igenom filer och annat. Jag kunde inte kolla e-post m.m. det första jag gjorde som jag brukar utan fick vänta. Och vänta. Och vänta. Till slut lade jag mig på soffan och hann somna innan maken förkunnade att datorn var klar att använda. Då äntligen kunde jag sätta mig framför skärmen och gå igenom de sidor jag brukar. Det hela kommer antagligen att sluta med att jag får gå något avprogrammeringsprogram. (AD=Anonyma Datormissbrukare)
Jag har emellertid tidigare i mitt liv, i början på 2000-talet, varit beroende av något helt annat. Det var en mycket jobbig period som påverkade både familjen och vänkretsen. Jag var så upptagen med att tillfredsställa detta behov att jag ibland var svår att få kontakt med. En följd av detta beroende var att jag ofta blev en trafikfara. Att jag över huvud taget började med detta förkastliga beteende berodde på att jag en morgon i bilen på väg till jobbet lyssnade på ett radioprogram där några personer beskrev det. Det lät roligt och ofarligt och jag började med en gång. Det dröjde inte länge förrän jag var fast i beroendeträsket. Det värsta var att jag drog med både barnbarn och syster och svåger i detta träsk. Barnbarnet brukade hjälpa mig när han hade tillfälle och systern och jag ringde varandra när vi hade lyckats extra bra med att tillfredsställa behovet. Maken är en principfast typ och vacklade inte en sekund i sin ståndpunkt - han befattade sig inte med detta!
Efter cirka ett år insåg jag plötsligt att jag inte kunde fortsätta på det här viset. Jag hade blivit en inbiten missbrukare och sådana brukar inte ge upp sina laster så lätt. Jag vet inte hur det gick till men en dag sa jag till mig själv: "Nej, nu är jag trött på det här. Jag slutar!" Och jag lyckades vid första försöket.
? 
? 
? 
?Fortsättning följer eventuellt.
10/11 Tävlingsresultat
Nu är den spännande tävlingen slut. Ingen kom på det rätta svaret och därmed går vinsten tillbaka till mig.
Hans J. Wegner Stol + Pall 1960´s Wingchair LIMITED EDITION
Pris: 101500.00kr
Så kan det gå men hav tröst - det kommer flera tävlingar! Vad det lider.
Maken och jag var i Rom våren 1999. Det var varmt. Man rustade upp staden inför millenieskiftet och många hus hade därför byggnadställningar. Jag brukar läsa kartan när vi är turister och gjorde så även denna dag. Går man omkring som ett blindstyre med ögonen fästa på kartan är det svårt att se omgivningen och då travade jag rakt in i en byggnadsställning. Jag rev upp en 5 cm lång rispa på högerarmen. Det började att blöda och det blev dramatiskt värre. Ambulans tillkallades och...nej, det gjorde man inte men blodet rann i alla fall. Minnet av denna fadäs är ett vitt streck på överarmen.
Ungefär samma sak hände i Almunecar i oktober. Vi gick på ett torg och jag stirrade på några kvinnor som förberedde stängning av sitt café. Plötsligt blev det bom stopp och jag fann mig själv liggande på mage på en stenbänk. I längdriktningen som tur var. (Hade jag ramlat tvärs över hade jag troligtvis blivit temporärt tandlös.) Resultatet blev en rispa på skenbenet, ca 4cm långt. Det gjorde ganska ont men nesan var värre. Från gående och stående till liggande på mage inom loppet av en sekund är inte värdigt en dam i min ålder.
Hans J. Wegner Stol + Pall 1960´s Wingchair LIMITED EDITIONPris: 101500.00kr
Så kan det gå men hav tröst - det kommer flera tävlingar! Vad det lider.
Maken och jag var i Rom våren 1999. Det var varmt. Man rustade upp staden inför millenieskiftet och många hus hade därför byggnadställningar. Jag brukar läsa kartan när vi är turister och gjorde så även denna dag. Går man omkring som ett blindstyre med ögonen fästa på kartan är det svårt att se omgivningen och då travade jag rakt in i en byggnadsställning. Jag rev upp en 5 cm lång rispa på högerarmen. Det började att blöda och det blev dramatiskt värre. Ambulans tillkallades och...nej, det gjorde man inte men blodet rann i alla fall. Minnet av denna fadäs är ett vitt streck på överarmen.
Ungefär samma sak hände i Almunecar i oktober. Vi gick på ett torg och jag stirrade på några kvinnor som förberedde stängning av sitt café. Plötsligt blev det bom stopp och jag fann mig själv liggande på mage på en stenbänk. I längdriktningen som tur var. (Hade jag ramlat tvärs över hade jag troligtvis blivit temporärt tandlös.) Resultatet blev en rispa på skenbenet, ca 4cm långt. Det gjorde ganska ont men nesan var värre. Från gående och stående till liggande på mage inom loppet av en sekund är inte värdigt en dam i min ålder.
8/11 Teknikens under
Glöm inte tävlingen i förra inlägget!
I går hade jag en träff med en yngling på 18 år. Han heter M. På kursen har vi i uppgift att göra en intervju med en elev som går eller har gått i särskolan. Det fick inte vara någon man kände eller hade själv i klassen utan en för oss främmande person. Genom vänner fick jag kontakt med M och hans föräldrar och i går skedde intervjun.
Jag åkte direkt efter min sista lektion till stan och mötte M när han slutade skolan. Jag hade tänkt att vi nog skulle kunna få sitta i något rum på skolan men det var fredag eftermiddag och personalen skulle gå hem. Ja, då fanns bara bilen kvar. Den var parkerad på en p-plats intill skolan och det var bara ett par bilar till där. Vi satte oss i baksätet och jag plockade fram en teknisk pryl som maken lånat mig. Jag tror att det är en mp3-spelare. Jag har en egen sådan faktiskt men den ser inte likadan ut och är av enklare slag. Denna hade jag testat både hemma och med min kollega på jobbet och den var lätt att använda. Jag satte på den och la den mellan framsätena och sedan började intervjun.
Denna är det - bortsett från hallonen.
Det var en lätt historia för M var en mycket trevlig person som gjorde sitt bästa för att svara på mina frågor. Det tog en stund, nästan en timma, och när två personer sitter i en bil och pratar oavbrutet, i ösregn, blir det snabbt imma på insidan fönstren. Där satt vi två i baksätet utan att kunna titta ut och eventuella förbipasserande kunde inte titta in. Jo, kanske, om de gick riktigt nära.
Så här såg det ut fast tvärtom.
Det kändes lite suspekt och jag tänkte att risken fanns att polisen skulle vara intresserad av aktiviteten i baksätet. Två personer i baksätet på en bil parkerad på en nästan tom parkeringsplats, ösregn och igenimmade rutor kan anses vara värt att kolla av vissa. Men allt var lugnt och när vi var klara med jobbet åkte vi till ett konditori och jag bjöd på fika som tack för hjälpen.
I morse vaknade jag tidigt. Efter frukost och tidningsläsning gick jag till datorn med den lilla inspelaren och satte mig för att skriva ut alltihopa. Det gick galant. Jag lyssnade, pausade, skrev, lyssnade och så vidare. När jag hade skrivit ungefär en femtedel av intervjun gick inte ljudet igång igen efter skrivpausen. Jag tryckte på alla knappar som fanns men inget hände. Den hade liksom stannat mitt i aktiviteten.
Displayen lyser nu så fint och jag kan se att jag har lyssnat och skrivit 12:57 av 53:22. Allt ser bra ut men den är död. Stendöd. Jag ringde maken som är i Småland för att vinna SM i brassmusik. Han hade aldrig varit med om något liknande - förstås (min kommentar) - och kunde inte föreslå mer än vad jag redan gjort. Så nu har jag en hel dag framför mig som var ämnad till intervjuskrivning och tekniken har satt käppar i hjulet. Det får bli en shoppingtur till Klåva i stället. Kanske att jag orkar med lite lätt städning också.
I går hade jag en träff med en yngling på 18 år. Han heter M. På kursen har vi i uppgift att göra en intervju med en elev som går eller har gått i särskolan. Det fick inte vara någon man kände eller hade själv i klassen utan en för oss främmande person. Genom vänner fick jag kontakt med M och hans föräldrar och i går skedde intervjun.
Jag åkte direkt efter min sista lektion till stan och mötte M när han slutade skolan. Jag hade tänkt att vi nog skulle kunna få sitta i något rum på skolan men det var fredag eftermiddag och personalen skulle gå hem. Ja, då fanns bara bilen kvar. Den var parkerad på en p-plats intill skolan och det var bara ett par bilar till där. Vi satte oss i baksätet och jag plockade fram en teknisk pryl som maken lånat mig. Jag tror att det är en mp3-spelare. Jag har en egen sådan faktiskt men den ser inte likadan ut och är av enklare slag. Denna hade jag testat både hemma och med min kollega på jobbet och den var lätt att använda. Jag satte på den och la den mellan framsätena och sedan började intervjun.
Denna är det - bortsett från hallonen.Det var en lätt historia för M var en mycket trevlig person som gjorde sitt bästa för att svara på mina frågor. Det tog en stund, nästan en timma, och när två personer sitter i en bil och pratar oavbrutet, i ösregn, blir det snabbt imma på insidan fönstren. Där satt vi två i baksätet utan att kunna titta ut och eventuella förbipasserande kunde inte titta in. Jo, kanske, om de gick riktigt nära.
Så här såg det ut fast tvärtom.Det kändes lite suspekt och jag tänkte att risken fanns att polisen skulle vara intresserad av aktiviteten i baksätet. Två personer i baksätet på en bil parkerad på en nästan tom parkeringsplats, ösregn och igenimmade rutor kan anses vara värt att kolla av vissa. Men allt var lugnt och när vi var klara med jobbet åkte vi till ett konditori och jag bjöd på fika som tack för hjälpen.
I morse vaknade jag tidigt. Efter frukost och tidningsläsning gick jag till datorn med den lilla inspelaren och satte mig för att skriva ut alltihopa. Det gick galant. Jag lyssnade, pausade, skrev, lyssnade och så vidare. När jag hade skrivit ungefär en femtedel av intervjun gick inte ljudet igång igen efter skrivpausen. Jag tryckte på alla knappar som fanns men inget hände. Den hade liksom stannat mitt i aktiviteten.
Displayen lyser nu så fint och jag kan se att jag har lyssnat och skrivit 12:57 av 53:22. Allt ser bra ut men den är död. Stendöd. Jag ringde maken som är i Småland för att vinna SM i brassmusik. Han hade aldrig varit med om något liknande - förstås (min kommentar) - och kunde inte föreslå mer än vad jag redan gjort. Så nu har jag en hel dag framför mig som var ämnad till intervjuskrivning och tekniken har satt käppar i hjulet. Det får bli en shoppingtur till Klåva i stället. Kanske att jag orkar med lite lätt städning också.
6/11 Tävling
Sedan jag själv blev bloggare har jag läst ett antal av andras bloggar. Man måste ju hänga med och uppdatera sig i denna del av verkligheten. Detta har jag kommenterat tidigare men en ny sak har jag upptäckt. Det ska vara en tävling! Det lottas ut allt från schampoo till Sean Connery's avlagda strumpor. Jag vill inte vara sämre och därför startar jag nu en.
Här kan du se saker man kan vinna. Inte i min tävling men i andras kanske. Jag bestämmer vinsten när vinnaren är korad. Om min syster vinner skulle hon inte vilja ha den virkade julgransprydnaden till exempel.
Svara på frågan och du är med i tävlingen om en vinst:
Fråga: Hur uppstod ärret som jag har på min högerarm?
Tveka inte utan klicka på kommentarlänken och lämna ditt svar. Notarius Publicus kontrollerar att allt går rätt till.
Här kan du se saker man kan vinna. Inte i min tävling men i andras kanske. Jag bestämmer vinsten när vinnaren är korad. Om min syster vinner skulle hon inte vilja ha den virkade julgransprydnaden till exempel.
Svara på frågan och du är med i tävlingen om en vinst:
Fråga: Hur uppstod ärret som jag har på min högerarm?
Tveka inte utan klicka på kommentarlänken och lämna ditt svar. Notarius Publicus kontrollerar att allt går rätt till.
3/11 Geniknölar på en tillfälligt färgstark person
Jag är en person som är begåvad med 1,3 stycken geniknölar. Jag är lite osäker på om storleken på den största skall räknas som en hel knöl men jag utgår ifrån att så är fallet. Jag har haft dem så länge jag kan minnas, de har liksom alltid funnits där. Det känns fint att ha dem även om den största ibland kan skapa en känsla av att något främmande behagat tränga ut en bit ur mitt huvud. Trots detta är det ju ett konkret bevis på att jag besitter ett visst mått av genialitet och det är inget att rynka på näsan åt. Är det någon som tvekar att hålla med mig är det bara att känna efter. (Glöm inte att fråga först!) Min syster har också en, (1,4 påstår hon) , men den nämns inte ofta. Jag har en känsla av att den bara är 1,28 och inte så mycket att orda om.
I morse uppstod plötsligt ytterligare 1,0 knöl. Den uppkom under akuta omständigheter när jag tittade för djupt i byrålådan efter lämpliga underkläder. Den antog en blålila kulör efter en stund och gav en förhandsglimt av den kommande storhelgen och den klädda julgranen.Geniknölar får gärna synas men bättre med några under frisyren än inga alls.
När jag sedan påbörjade min promenad mot arbetsplatsen märkte jag ganska snart att det var halt. Jag är en förnuftig människa som har rejäla skor på fötterna när jag promenerar. (Men inte så förnuftig att jag inte byter till nättare modell när jag är framme. Fötterna skulle dock må bättre av de rejäla hela dagen men det är något helt annat.) Det var nära ögat flera gånger att jag gjorde en liknande luftfärd som på Maxi men lyckades hålla mig på rätt köl under hela promenaden. Det räcker med den färgglada ändalykten och geniknölen i pannan för min del, i alla fram till jul.
I morse uppstod plötsligt ytterligare 1,0 knöl. Den uppkom under akuta omständigheter när jag tittade för djupt i byrålådan efter lämpliga underkläder. Den antog en blålila kulör efter en stund och gav en förhandsglimt av den kommande storhelgen och den klädda julgranen.Geniknölar får gärna synas men bättre med några under frisyren än inga alls.
När jag sedan påbörjade min promenad mot arbetsplatsen märkte jag ganska snart att det var halt. Jag är en förnuftig människa som har rejäla skor på fötterna när jag promenerar. (Men inte så förnuftig att jag inte byter till nättare modell när jag är framme. Fötterna skulle dock må bättre av de rejäla hela dagen men det är något helt annat.) Det var nära ögat flera gånger att jag gjorde en liknande luftfärd som på Maxi men lyckades hålla mig på rätt köl under hela promenaden. Det räcker med den färgglada ändalykten och geniknölen i pannan för min del, i alla fram till jul.
2/11 Fläskpannkaka
Vi åt fläskpannkaka till lunch i dag. När jag skulle duka och ta fram lingonsylten letade jag länge. Jag var övertygad om att vi hade två burkar men de hade antagligen fått ben och gått sin väg. Varken maken eller jag hade lust att springa till affären och köpa så det blev ytterligare en okulärbesiktning av skafferiskåpet. Rödbetor, svarta oliver, ättiksgruka, syltade gröna tomater, soltorkade tomater och päronmarmelad retade inte smaklökarna precis. Jordgubbsmarmelad kanske...och vad var det där längst in? Hemmagjord körsbärsgelé. Maken valde jordgubben och jag körsbäret.
Efter provsmakning vann körsbärsgelén klart. Perfekt tillbehör! Prova själva!
Förstår nu hur kockar kommer på dessa märkliga kombinationer man kan se på matsedlarna ibland. Fläskfilé med brynta geléhallon och sås gjord på Festis, pasta med musslor, hackade tallbarr och blåbärsyoghurt eller kåldolmar utan kål med chokladsås. De har egentligen planerat något helt annat men har glömt att gå och handla. Då gäller att man tager vad man haver och skapar något helt nytt. Det kallas "En kreativitet i köket av sällan skådat slag! Kocken är en inspirerande kreatör som ger oss de mest formidabla och oväntade smaksensationer! Vem kunde ana att musslor och yoghurt gick så fint ihop!" Har ni läst sagan om "Kejsarens nya kläder"?
Njae, fläskpannkaka med lingonsylt är det som gäller trots allt. Men i brist på annat fungerar körsbärsgelé fint.
Efter provsmakning vann körsbärsgelén klart. Perfekt tillbehör! Prova själva!
Förstår nu hur kockar kommer på dessa märkliga kombinationer man kan se på matsedlarna ibland. Fläskfilé med brynta geléhallon och sås gjord på Festis, pasta med musslor, hackade tallbarr och blåbärsyoghurt eller kåldolmar utan kål med chokladsås. De har egentligen planerat något helt annat men har glömt att gå och handla. Då gäller att man tager vad man haver och skapar något helt nytt. Det kallas "En kreativitet i köket av sällan skådat slag! Kocken är en inspirerande kreatör som ger oss de mest formidabla och oväntade smaksensationer! Vem kunde ana att musslor och yoghurt gick så fint ihop!" Har ni läst sagan om "Kejsarens nya kläder"?Njae, fläskpannkaka med lingonsylt är det som gäller trots allt. Men i brist på annat fungerar körsbärsgelé fint.
