29/4 Sportfåne

I dag på morgonen fick jag bevisat för mig själv hur dåliga mina kunskaper om sport är. De beror uteslutande  på ointresse men lite koll borde jag ändå ha.

Jag hade en rolig matteuppgift med sport som tema som jag tänkte låta eleverna arbeta med i dag. Det gällde att läsa av  en resultattabell och räkna ut bl.a. poäng. Hur gör man då? Det är önskvärt att läraren kan reda ut begreppen om problem uppstår. Ingen av eleverna i klassen hade kommit så jag gick ut i korridoren och frågade några gossar som stod och hängde vid skåpen. "Känner ni till fotbollstabeller"? frågade jag och fick positiva svar från flera. Jag visade tabellen och frågade hur man räknar ut poängen för laget. De talade om att laget fick 3 poäng (eller möjligen två, jag har glömt) för varje vunnen match och så vidare. Jag antecknade och var mycket tacksam. Men när vi räknade ihop poängen för att få slutsumman stämde det inte med det som stod på papperet. Vi tänkte så det knakade, inte jag faktiskt men pojkarna, men de förstod inte vad som var fel. Jag gick vidare och frågade en annan kille och då säger han: "Men det är ju hockey, det står ju Hockeymatte"! Vad kommer det månne att bli av denne alerte och intelligenta tonårsgrabb? Möjligheterna är obegränsade.

 

Jaha, då fick jag lära mig att fotboll och hockey inte är samma sak och att man räknar ut poängen olika. Kanske också att det är bra att veta vad man frågar om. Det är lättare att få rätt svar då.

28/4 En tisdag

Det är mycket nu,  men efter helgen blir det bättre. Jag har haft utvecklingssamtal de senaste veckorna, två samtal  i dag, och på torsdag ska mitt examinationsarbete vara inlämnat. På fredag ska jag fira. Det kommer jag att göra med att pyssla i trädgården och bara låta dagen gå...och städa lite. Det har inte stått överst på listan den sista tiden.

I dag var det ganska varmt på eftermiddagen så efter lunch drog assistenten och jag  iväg med eleverna, plus min cykel, till en plats där det går bra att fiska. En elev hade kastpö med sig och vi var nyfikna på om han skulle få något napp. Cykelverksta'n ligger alldeles intill så jag presenterade tvåhjulingen för reparatören. Han fixade växelproblemet på fem sekunder och sedan var det klart.

Vi tog oss sedan till en pir och där kastades reven eller vad det heter i. Det blev napp, tre firrar sammanlagt, som en annan elev fick med sig hem till katten. Vi andra var väldigt imponerade över fiskelyckan, vi som inte vet skillnaden mellan  lina och rev. Eller kastspö och metspö för den delen. Eller vet vad stagg är. Jag köpte mina första  i dag så nu vet jag. Alltid lär man sig något nytt.

På utflykt, tio minuters promenad från skolan, ska man fika och eleverna hade bakat grötbullar förra veckan som vi mumsade i oss. Dessutom ett antal pannkakor som blivit över efter dagens hemkunskapslektion.  Summa summarum en trevlig eftermiddag.

26/4 Före och efter



                                          Före...
                                    


                                            efter...

   
             http://taaz.com/            

25/4 Sol och värme

Det var tur att jag kom från det kyliga Gotland till västkustens sol och värme. Jag har tinat upp och är i full fart igen.
Jag började dagen med några timmars "skolarbete" vid datorn och sedan tog jag en paus och cyklade till Klåva. Jag gick in i glasögonaffären och hittade ett par bågar som var intressanta. Jag fick låna med dem hem och det enda som krävdes var mitt namn och telefonnummer. Inget ID här inte. Jag är inte "känd" där så de visar stor tillit till sina medmänniskor. Det är fint, så har vi det här på Hönö.


Vad gäller nämnda cykel lämnade jag in den på våröversyn innan jag åkte till Visby. Jag hade ingen aning vad jag kunde förvänta mig att få betala så jag tog ut 900 kr på bankomaten när jag skulle hämta den. Notan gick på 250 kr och det är inget klaga på. Men det finns annat att klaga på, nämligen cykeln. Den fungerade alldeles utmärkt när jag cyklade till reparatören men inte lika bra när jag cyklade hem därifrån. Den har liksom fått automatväxel, den växlar upp och ner helt utan min inblandning och fullständigt ostrukturerat. Cyklar jag uppför en backe lägger jag in vad jag tror är ettan men det är det inte. I alla fall inte hela tiden. Så själva cyklandet får en speciell karaktär i uppförsluten, det är lätt att trampa ett par meter, sedan är det mycket trögt. Det ser nog kul ut för en iakttagare.

Nu skall jag inte gnälla för mycket, det går att cykla och oförutsedda händelser ger spänning åt tillvaron.  Men detta till trots kommer jag att uppsöka reparatören och påpeka växlarnas självständiga liv. Han är en trevlig man så det blir säkert inga problem med det.

22/4 Tillbaka

Nu är jag hemma, hel och hållen, efter min minisemester med konferensinslag. Resan gick bra och jag fick uppleva något för första gången. Mitt namn ropades ut i högtalarna på Bromma flygplats, de ville att jag skulle komma till gaten. Jag gjorde så gott jag kunde men tiden var knapp. Vi var fem minuter sena från Visby och jag var tvungen att checka in väskan igen, det kunde de inte fixa i Visby. Så först fick jag vänta på den, springa iväg till incheckningen och sedan stå i kö till säkerhetskontrollen. Jag sprang fram till planet med skärpet i näven. Jag hade inte ens hunnit gå på toaletten, vilket jag hade  planerat att göra. Så kan det bli ibland.

Måste visa en bild från toaletten på konferenscentret. När någon gick in i ett bås tändes en kulört lampa i taket och den gjorde så att toadörren lyste i en pastellfärg. Otroligt snyggt och häftigt.
                        

21/4 Skumt

Jag har nu kommit  mätt tillbaka efter min jakt på mat. Jag hade spetsat in mig på en italiensk restaurang men den låg så långt bort. Gick till en som låg bara runt hörnet från hotellet, Packhuskällaren. När jag steg in satt det ett par i sjuttioårsåldern vid ett bord, annars var det tomt. Detta till trots bestämde jag mig för att äta där. 


Jag beställde chèvre till förrätt och sedan pasta med ricotta och färsk spenat. När jag går ut och äter utan sällskap på kvällstid, vilket inte händer alltför ofta, tar jag med mig något slag av lektyr. Jag har svårt för att sitta och bara titta så en bok att läsa är en bra sysselsättning. Men det stötte på problem. När jag hade slagit upp boken såg jag inte ett ord, det var så mörkt i lokalen. På bordet och en hylla på väggen lyste värmeljus i röda lyktor men de gav  knappt ledljus. Jag spanade in ett stearinljus i en ljusstake på ett annat bord och det fick jag överflyttat. Sedan kunde jag läsa mellan tuggorna.

Allt smakade bra och nu är det dags  att packa. I morgon bitti får jag ta med bagaget till konferenscentret för jag åker till flygplatsen direkt därifrån.

God natt.


21/4 Konferensdags

Frukosten är avklarad och det blev som jag befarade, andra gäster var närvarande. Den anonyme såg jag  och han  är på väg härifrån. En kort beskrivning finns i en kommentar till något av inläggen i går.

Det har inte varit helt fel att vara nästan den enda gästen här. Men nu är semestern slut för min del. Lite trist, för jag började att vänja mig vid det tillståndet. Om en halvtimma styr jag stegen mot konferenscentret och sedan är det sittande, lyssnande och skrivande fram till halv fem. Lunch ska ätas och kaffe ska drickas.  Jag känner mig verkligen priviligierad som får vara med på konferensen och dessutom kunna tillbringa ett par dagar extra här. Det är inte allom givet. Tack för det!

I dag verkar det vara något högre temperatur än i går så jag vågar mig på lite lättare klädsel. Det tar nog bara fem minuter att gå til till centret så det har ingen större betydelse vad jag har på mig. Men jag måste samtidigt tänka på min image.
Wisby Strand Congress & Event
Klockan är fem i sex och  jag är  tillbaka på hotellet. Kan konstatera att det inte var ett dugg varmare än i går. Tog en promenad direkt efter sista föreläsningen. 
     
Dagen har varit intressant. Och ovanlig. De konferenser jag varit med på tidigare, fyra stycken, har varit  väldigt bra men/och likartade. Denna skiljer sig från dem. Jag tänker inte gå in djupare på det men kan säga så mycket som att före lunch var det en violinist, från Ryssland ursprungligen, som hade ordet och tonen.

Efter lunch fick vi lyssna på en skådespelare och regissör. Han var den sorten som skulle ha upp folk på scenen för att demonstrera olika saker. Det var på vippen att jag klarade mig från detta öde. Det hela handlade om kommunikation.

I kväll är det tjofaderittan på konferenscentret men det är jag inte med på. Det får vara någon måtta på festligheterna  en vanlig tisdagkväll. Jag behöver dock något att äta och det ska jag ska jobba på nu.

20/4 På kvällskvisten


Nu har jag promenerat runt hela muren och det var härligt men kallt. Lyckades inte se något på Fornsalen eftersom jag kom dit efter de hade stängt klockan fyra. Typiskt. Jag gick också in på konferenscentret Wisby Strand för att registrera mig. Då visade det sig att jag inte var anmäld så nu kan jag göra vad jag vill i två dagar.

Skämt åsido vet jag inte hur detta har gått till. Jag har fyllt i ett formulär  med alla uppgifter och önskat vilket seminarium jag ville delta i och så vidare men sedan har något falerat. Det har inte nått konferensen. Jag kanske inte har skickat iväg det, vad vet jag. Men det är ingen ko på isen, jag är med i spelet ändå. Det enda som damen i receptionen var ängslig för var om jag ville vara med på banketten i morgon kväll.  Bankett vill jag inte. Jag hade inte bockat i den rutan för det är så trist att sitta där en hel kväll när man inte känner någon. Men...

nu kommer det en person till från Öckerö kommun i kväll. Han heter Per och är rektor. Jag känner honom inte men vet vem han är. Det ska blir trevligt att få sällskap.

På hotellet börjar det märkas lite liv och rörelse som omväxling. Det känns tryggt inför natten, det är inte bara den anonyme och jag här.
.
.
Hemkommen efter ännu en promenad tänkte jag tvätta håret. Jag tog inte med någon hårtork för det fanns i receptionen att låna hade jag läst. Men i receptionen fanns varken fön eller personal. På rummet finns däremot ett telefonnummer man kan ringa och det gjorde jag, tyckte det var lite akut över situationen. En tjej svarade och frågade om jag behövde apparaten   omedelbart för hon var i affären och handlade och kunde komma om 45 minuter...Vad är detta för hotell? Det verkar mer som vandrarhem för 1100 kr per natt. Jag öppnar ytterdörren med portkod när jag ska in för det är inte alltid personal här. På ett anslag står det att rummen inte städas varje dag. "Detta för att du ska få vara i fred med ditt sällskap och dina saker. Säg bara till när du önskar städning och eller att vi byter handdukar".  Det där med sällskap och saker  låter tvetydigt, hotellet är kanske en förtäckt bordell  med häleriverksamhet. Samma skrift börjar med "Välkommen! Vi hoppas att du redan nu känner dig som hemma". Jag kan meddela att det gör jag. Där får jag också göra allt själv.

För övrigt är allt bra. Frukosten i morse var storstilad med tanke på att det bara var den anonyme och jag här. I morgon får jag nog gå upp med tuppen för att få en stol att sitta på.




20/4 Lunchtid

Har varit runt både högt och lågt och in och ut i varenda butik jag sett. Har däremot inte köpt något mer än några vykort och en väska. Jag åt en jättegod kycklingsallad med bulgur och parmesanost med en mycket smakrik dressing till lunch. Nu är jag mätt och däst och vilar mig på rummet. Det tar på krafterna att ha semester.

Men jag är inte längre ensam turist i staden. Tecken tyder på att konferensdeltagare har anlänt för det börjar bli trångt. Jag har redan sett både fyra och fem personer  i byn, strövande omkring planlöst och utan mål. De är misstänkt lika den mänskliga kategorin skolfolk.

Nu ska jag  strax sätta fart igen. Fornsalen är ett museum och det är inte stängt i dag enligt hotellpersonalen. Om det stämmer har vi här undantaget som bekräftar regeln. Sedan fortsätter jag min promenad runt muren i snålblåsten. Det är kallt här på ostkusten.

20/4 Frukost

Nu har jag precis kommit tillbaka till rummet efter en god och närande hotellfrukost. Det var lugnt och skönt eftersom den anonyme inte var där, jag var alltså mol allena. Men i morgon blir det nog trängsel kring kaffet för  i dag   är hotellet fullbokat.

I går när jag var ute var det riktigt kallt, nordanvinden svepte över ön men solen sken. I dag skall det vara ett par grader varmare vilket mottages med tacksamhet. Jag har inte planerat något särskilt att göra mer än att titta i butiker och promenera och bara koppla av. Muséer är ju stängda på måndagar vilket de för övrigt  verkar vara över hela jordklotet. I går gick jag runt en tredjedel av muren och betar väl av en del till i dag.

19/4 Överraskningar på kvällskvisten i Visby

 Fönstret till vänster är mitt.

För några timmar sedan lämnade jag hotellet för att hitta en restaurang att äta middag på. Jag hade sökt på nätet och hittat några som verkade passa mig. Den första jag gick till hade stängt. Jag gick sedan mot Stora Torget där det finns flera. När jag precis svängde in på torget komdet ut en kvinna från en restaurang. Jag tittade på henne och hon på mig och så frågade jag om det var Rebecka. Jo, det var det och så kände hon igen mig. Rebecka heter Heyman i efternamn och är skådespelare. Vi har träffats ett flertal gånger under åren hos en gemensam bekant. Hon befann sig på denna plats eftersom hon var ute på turné med Riksteatern.

Nästa överraskning fanns på restaurangen som jag steg in på. Den var mycket liten med bara några få bord. Men några spelemän satt i ett hörn och började spela och sjunga så glädjen stog högt i tak. Det var dragspel och tre gitarrer med tillhörande musikanter. Jättebra var det och mycket underhållande. Särskilt för mig som inte hade något sällskap utan hade medtagit en bok. Den blev oläst kan jag säga.

18/4 Visby

I förmiddags kl.11.20 lyfte planet med mig ombord mot Bromma - Stockholm. Där fick jag vänta 45 minuter, sedan bar det av mot Visby. Nu sitter jag i sängen på hotellet med en kopp kaffe på nattduksbordet och skriver.

När jag hade landat och fått min väska gick jag ut från flygplatsen. De flesta passagerare hade då redan försvunnit. Det var några enstaka personer som stod och väntade på hämtning, annars var det ganska ödsligt.

Där stod jag och trodde att det skulle finnas en buss eller åtminstone en taxi att utnyttja men icke.
Efter en liten stund var det bara jag kvar - på hela Visby flygplats kändes det som.


Men efter idogt letande och tips från flygplansbesättningen hittade jag en telefonstolpe med vidhängande telefon på utsidan som gick till Taxi Gotland. Sedan tog det bara sju minuter innan en bil kom som räddaren i nöden.

När vi kom fram till hotellet hade chauffören inte mycket tro för att hotellet var öppet. Han hade inte sett så mycket aktivietet utanför när han kört förbi nu och då. Jag ringde på klockan och det dröjde en stund men till slut öppnades den av en kvinna. Och jo då, jag var inte felbokad utan allt stämde. Det var väldigt tyst och dött där inne och jag undrade om jag möjligen var ensam gäst...? Nej, det var en gäst till. Kvinnan sa  att hon skulle gå hem om en stund, hon skulle bara ställa i ordning något. Jag fick nycklar till dörren och en kod till porten och sen var det klart. Detta kan komma att utvecklas  till en thriller. "Lärarinnan från Hönö och den anonyma (för mig i alla fall) gästen i ett för övrigt tomt hotell". Det blir nog spännande. Dessutom ligger mitt rum på entreplanet men en meter ner till trottoaren.

Rummet är fräscht och bra men mycket litet. Å andra sidan kan jag bara ta ett kliv ut genom fönstret så är jag på gatan.

18/4 Sovmorgon

När jag vaknade kl 9.30 hörde jag maken på utsidan. Efter frukosten masade jag mig ner till ytterdörren och gläntade på den för att se vad som var på gång. Under min skönhetssömn - han låter mig sova länge - hade han planterat en lagerhägg på stam och ett citronträd i var sin stor kruka. De var så vackra och kommer att pryda vår entre. När jag gick ut för att föreviga det planterade hittade jag  ytterliga två nya. (Han är flitig, maken.) Vad det är vet jag inte.
            

Själv har jag inte hunnit klä mig än (10.58) men när jag gjort det måste jag sätta mig ner och koncentrera mig på min kursuppgift. Tiden går snabbt, den ska vara inlämnad sista april. Dessutom åker jag till Visby i morgon för att vara med på Särskolans Rikskonferens. Då blir det inte så mycket tid till skolarbete.

Konferensen  är en årlig återkommande och mycket stor sådan  som jag har haft förmånen  att få besöka fyra gånger tidigare; i Karlstad, Sigtuna, Norrköping och Varberg. Nu är det Visbys tur och jag har det så bra att jag flyger dit i morgon förmiddag. Jag har fått kompensationsledigt för mina studier på måndag och konferensen börjar på tisdag. På onsdag eftermiddag är den slut och jag flyger hem.  Det innebär att jag får en liten minisemester söndag och måndag och det finns sämre platser att tillbringa en sådan  på  än Visby. Nu måste jag ändå ta med mig min läxa, jag behöver alla stunder jag kan få till att jobba på den. Men den mesta tiden skall jag använda till promenader och avkoppling. På föreläsningarna måste jag  vara stillasittande och påkopplad. Jag för anteckningar hela tiden och vid hemkomsten någon gång skriver jag allt på datorn och lämnar ett kompendium  till min chef så hon får valuta för pengarna hon betalat.
Nu blir det morgontoilette, sedan kursarbete. Efter det skall jag ta en promenad till Klåva. Kanske får jag med mig maken.

17/3 Vandalverk

När vi kom hem i måndags var grannen ute och vi pratade en stund. Han berättade att vår brevlåda hade "sprängts" medelst smällare under påskhelgen. Denna sport är  ganska vanligt förekommande i kommunen och  risken fanns, det visste vi. Eftersom vi skulle vara bortresta under helgen bad vi nämnda granne ta hand om posten under tiden. Tur var det, annars hade den förvandlats till konfetti. Det är så svårt att läsa GP i den formen.
Vi har en brevlåda som är som ett skåp med låsförsedd lucka  och förankrad i marken. 






      Bucklig front.                  

         Sprängfylld insida.

Den var sig inte lik på påskdagen fick vi höra. Locket och luckan hade lättat från stommen, gavlarna spretade åt alla väderstreck och allmän röra rådde. Grannens bussiga svärfar tog sig an spillrorna och lyckades pussla ihop bitarna till en fungerande brevlåda i alla fall. Tack för det!
 Bevis i form av smällarerest.

Brevlådan har inte få stå oantastad genom åren. Vid ett tillfälle körde någon/några på den med moped så att den la sig ganska platt. Andra gånger har den blivit sparkad på så att luckan har blivit demolerad. Det är kul att göra så, det måste det  vara. Men om vandalernas brevlådor blir sprängda och nedmejade, vad gör de då? Ställer de sig i fönstret eller på trappan och applåderar och busvisslar och ropar "Mera, era mesproppar! Kom igen nu! Lådan liknar ju fortfarande en brevlåda"! Kanske, vad vet jag. De borde göra det i alla fall.

Vad jag däremot vet är att vi måste köpa en ny  och den kostar nog runt tusenlappen. Men det är det värt, ungdomar måste ju få ha något roligt att göra.

13/1 Home, sweet home

Att sitta och skriva inlägg på hotellrummet var svårt. Inspirationen infann sig inte riktigt beroende på att allt gick så kolossalt långsamt. Internet fungerade lite si och så, ena stunden var det bra fart, andra segt som tuggummi. Tålamodet räckte inte till riktigt. Men nu, hemma vid den stationära datorn känns allting bättre.

I går på påskdagen hade vi bestämt att vi skulle titta på "Easter parade" på Femte Avenyn. När vi frågade på hotellet vid  vilken gata sa de  29:e. Väl där såg vi varken Easter eller Parade så vi vandrade norrut. Frågade någon igen  och fick svaret att den var på 35:e. Vi gick och gick och gick, förbi 35:e och vidare men ingen parad. På vänster sida låg en kyrka och vi stannade till eftersom folk strömmade in. Det var påskdagsgudstjänst och det skulle förekomma både körsång, orgel- och brassmusik läste vi på en skylt. Vi räknade med att paraden skulle fortgå några timmar så vi gick in. Vi kom lagom för att få  plats längst bak och efter en stund var den fylld till sista plats. Korset i koret var helt täckt med vita blommor och runt om på läktaren hängde stora vaser, också med vita blommor. Vi fick vara med om en fantastisk
gudstjänst med underbar musik.

 

Sedan var dags att röra på sig igen. Inte förrän vid 55:e gatan började vi ana att något var på gång när det började bli trångt att komma fram. Avenyn var avstängd ett par hundra meter och där innanför avspärrningarna var det knökat med folk. Vi hade väntat oss en parad à la Chalmeristkortegen men så var inte fallet. Folk gick omkring, helt planlöst och utan ordning, och visade upp sig i festliga hattar och de som inte hade något på huvudet fotograferade de andra. Det var härlig stämning och solen sken och alla var som en enda stor och härlig familj.

 

 
    
  

Denna dam hade inte behövt ha hatt för att väcka uppmärksamhet.



..och här står jag utan hatt och äter på en pretzel.


11/4 Fortsättning

Jag är lite efter i rapporteringen eftersom vi hade problem med Internetanslutningen när vi kom hit. Sedan igår fungerar det emellertid utmärkt på men jag har svårt att hinna skriva. Vi sitter ju inte precis inne på rummet och ugglar.

I går åt vi frukost på ett "bagelställe". Jag beställde en med low calorie creme cheese. Den klicken som lades på bageln var lika stor som innehållet i en stor ask med Philadelphiaost. Men den var low calorie!
 Frukostvy

Resten av dagen ägnades åt att fotvandra kors och tvärs över Manhattan. Vi gick in och ut i affärer och var inne på Modern Museum of Art. Allt detta gående resulterade i kraftig värk i vader och fötter. Hos oss båda.

I dag har det regnat från morgonen fram till femtiden på eftermiddagen. Detta har inte hindrat vårt trampande gata upp och ner. Vi har varit på två konstmuséer, Frick's Collection och Whitney Museum. Utanför Frick's blommade denna magnifika magnolia.



Det tar väldigt lång tid att lägga in bilder i texten sånu har jag tröttnat. Fortsättning följer efter hemkonsten på måndag.

10/4 Hola!

I onsdags morse åkte maken och jag från Landvetter med siktet inställt mot New York. Kom fram vid lunchtid. Vi gick runt lite och shoppade på Macy's. Sedan var det dags för opera. Vi hade beställt biljetter hemifrån och onsdagen var enda dagen som passade.  Vi räknade med att vara lite trötta men vad gör man inte för en dos kultur!

På Metropolitan Opera House är det svårt att bli av med ytterkläderna.  Det finns  en liten garderob för inlämning av minkpälsen, bara ett hål i väggen. De allra flesta har kappan i knät eller så sitter de på den. Föreställningen den kvällen var Kärleksdrycken av Donnizetti. Det var säkert inget fel på den men vi hade stora svårigheter att hålla oss vakna. Detta trots en mycket obekväm sittställning med knäna under hakan. Trångt kallas det. Vid pausen sa jag till maken att vi kanske skulle åka till hotellet och sova i stället för att göra det där men han räknade med att vi skulle piggna till efter hand. Pausen var välbehövlig men den hjälpte inte andra akten ut.  Två gånger  ryckte jag till och vaknade av att jag "tappade" huvudet. Eventually tog föreställningen dock slut och vi kunde åka därifrån och sova vår skönhetssömn. På femtonde floor.


Tunnelbanan sedd från the platform.

På torsdag förmiddag var målet lower Manhattan. Hoppade på Metron och upptäckte efter ett par hållplatser att vi åktenorrut. Hoppade av, bytte plattform och kom på rätt tåg. Vi åt lunch ute med utsikt mot Brooklyn bridge.
Från lunchresturangen.

Sedan tog vi oss upp på nämnda bro och promenerade över till Brooklyn. Det var en fantastisk promenad som tusentals andra gjorde samtidigt.


Fortsättning följer...

7/4 Garfågeln

I morse var väckarklockan något sen, kl. 05.47 satte han igång. Som den aktiva amatörornitolog jag är  steg jag upp ur sängen och spanade mot träden. Såg varken träd eller  fågel på grund av kraftig dimma. Efter en titt i spegeln upptäckte jag att jag glömt att ta på glasögonen. Hämtade dem och såg träd men ingen fågel. Har inga starkare glasögon så det kunde inte bli tydligare just då. Gick till och med ut i köket för att spana ur en annan vinkel men kammade noll.

Vid frukostbordet några timmar senare läste jag  i GP (s. 60) : " Utdöda fåglar sjunger igen" . Jag fick ståpäls och satte kaffet i vrångstrupen. Jag  har antagligen blivit väckt av "garfågeln," utdöd sedan 1840. Ja, ja, jag vet, men märkligare saker händer än att en utdöd fågel kommer tillbaka. Den har väl legat i koma efter något handgemäng med en gråtrut och nu var tiden inne för ett uppvaknande.

Jag tvekar inför att publicera detta inlägg eftersom trädgården kommer att invaderas av journalister med digitalkameror och fågelskådare med tremeters objektiv i släptåg. Men ett scoop är ett scoop och jag kan säkert tjäna en hacka på parkeringsavgifter och kaffeförsäljning.
  

6/4 Väckarklocka

                                                            

Första dagen på påsklovet och jag vaknade kl. 05.23 av att en liten gynnare hade parkerat sig i ett träd utanför fönstret och tog ton. Eftersom fönstret var öppet blev upplevelsen något högljudd.  Det var som om den lilla rackaren satt på fönsterbrädan och agerade tupp för en sjusovare som jag. Det var vackert, inte tu tal om det. Jag kan skilja på skata, trut, koltrast och gulsparv men denna gick jag bet på. Jag ska konsultera Mark Levengood senare i dag.
.
.
.

Efter ett kortare arbetspass i skolan vet jag fortfarande inte vilken fågel det var. Mark Levengood är berättare på en CD som Arla och Sveriges Ornitoligiska förening gjorde för länge sedan. Den använder jag i skolan och den är mycket informativ och underhållande.  Trots detta svävar jag fortfarande i okunnighet. Händer samma sak i morgon har jag inget annat val än att stiga upp och skärskåda skönsångaren i vitögat. Vad som kan ske därefter vill jag inte spekulera om i nuläget. Några talgbollar blir det i alla fall inte i fortsättningen.

5/3 Kuddmystik

Jag köpte en ny kudde i förra veckan. Den är mycket skön och bekväm och gör sin tjänst på ett utmärkt sätt. Men redan efter ett par dagar hörde jag ett svagt jämnt surrande ljud när jag la örat mot den. Det försvann när jag lyfte upp huvudet. Jag antog att det var någon elektrisk apparat i sovrummet eller annorstädes som var igång och  och att ljudet fortplantades till sängen och vidare till kudden. Nämnas bör att jag aldrig hört detta ljud tidigare med min gamla kudde.  Om jag lägger örat direkt på madrassen hör jag inget heller.
 (Kudden på bilden har inget med min kudde att göra.)

Är kudden mottagare av signaler från yttre rymden? Jag hörde Lucille Ball (Lucy Show) berätta i en intervju en gång för länge sedan att något märkligt hände henne efter ett tandläkarbesök. Tandläkaren hade lagat ett hål och hon var på väg därifrån i sin bil. Plötsligt, utan förvarning, började det surra i tanden och hon hörde musik i munhålan. Efter en liten stund försvann det  och hon var fullständigt skräckslagen. När hon körde förbi samma plats vid ett annat tillfälle hände samma sak. Det började surra och hon hörde ljud i munnen! Det visade sig, eventually,  att hennes tandfyllning kunde ta emot radiovågor från en sändare som hon körde förbi. Otroligt men sant. Om kudden skulle börja tala beror det inte på radiovågor, snarare att jag har tomtar på loftet och hör i syne.

Kudden har helt klart talanger som inte tillskrevs den vid inköpet. Den har ett  inbyggt insomningsmedel. Den dova tonen gör att jag somnar ganska snart efter jag lagt huvudet på kudden. En genialisk produkt helt enkelt.

Maken har en annan teori om att ljudet inte kommer  ifrån kudden utan inifrån mitt huvud. Jag har inte bestämt mig än om det är något positivt eller negativt.
.
.
.
.
.
                                                             

Jag hittade detta på nätet. Det är Lucille som berättar om händelsen i en talkshow. Om den är sann eller inte får du avgöra själv. Rolig är den i alla fall.


One night I came into the Valley over Coldwater Canyon, and I heard music. I reached down to turn the radio off, and it wasn't on. The music kept getting louder and louder, and I realized it was coming from my mouth. I even recognized the tune. My mouth was humming and thumping with the drumbeat, and I thought I was losing my mind. I thought, "what the hell is this?" Then it started to subside. I got home and went to bed, not sure if I should tell anybody what had happened because they would think I was crazy.

She didn't hear anything through her teeth again for another five days. Not until the night she decided to take a different route home.

All of a sudden, my mouth started jumping. It wasn't music this time, it was Morse code. It started softly, and then de-de-de-de-de-de. As soon as it started fading, I stopped the car and started backing up until it was coming in full strength. DE-DE-DE-DE-DE-DE DE-DE-DE-DE! I tell you, I got the hell out of there real quick. The next day I told the MGM Security Office about it, and they called the FBI or something, and sure enough, they found an underground Japanese radio station. It was somebody's gardener, but sure enough, they were spies
                                                         

3/4 Nålpengar

Jag läser ibland Blondinbellas blogg   och förundras över hur mycket pengar hon tjänar på just den. Varför gör inte jag det? För att svara själv beror det på att jag inte har riktigt så många läsare som hon. Hade jag haft det hade det funnits goda möjligheter till lite nålpengar. Men just nu är jag tacksam att så inte är fallet eftersom hon - eller snarare bloggen -granskas av Konsumetombudsmannen och det vill man ju inte vara med om. 

Isabelle Löwengrip har flera gånger beskyllts för att ta emot gratisprylar mot att ge företag utrymme i bloggen. KO skall undersöka om inläggen i bloggen kan ses som reklam och anser att åtta företag har blivit hyllade så till den milda grad att han blivit misstänksam. Bland dessa åtta finns Elizabeth Arden, bilföretaget Autowåx och nagelfixaren Naglar på Fridas. Om det var de tre mest kända är Elizabeth A något malplacerad. De spelar väl inte riktigt på samma arena.  Hur det nu än är med den saken anser ombudsmannen  att de åtta företagen beskrivs på ett "tämligen överdrivet positivt och informativt sätt". Det kan de behöva anser jag, i alla fall Autowåx och Naglar på Fridas. Vad är det för firmanamn? De låter som hämtade ur svenska Mad eller Grönköpings Veckoblad. Men dessa företag existerar, tro det eller ej. Jag trodde att namnen var felskrivningar men där hade jag fel.
Se hela bilden Autowåx säljer BMW i Karlstad och
  Naglar på Fridas  fixar naglar på Östermalm i Stockholm.

Nu har dessa företag fått ytterligare reklam i detta inlägg men jag behöver nog inte vara orolig.  KO  ägnar sig nog hellre åt Blondinbella än mig.


RSS 2.0