Om ditten och datten

Vi promenerade mycket i Paris. Man gör det när man är turist. Det fanns cyklar uppställda som man kunde hyra och hade vädret varit bättre hade vi kanske sett staden från sadeln. Om vi hade vågat vill säga.  Det fanns cykelbanor men till att börja med tyckte vi att symbolen som var ritad på asfalten såg ut som en rullstol.

Vi tycker om att gå på konstmuséer och gallerier och det dräller av dem i denna stad. Tyvärr tycker  tusentals andra det också och då bildas det en kö. Köer tycker vi inte om. Vid ett tillfälle, vid Musee d'Orsay, provköade vi i tjugo minuter. Kön rörde sig inte mer än tjugo meter på den stunden och vi hade behövt stå där i säkert fyrtio minuter till för att komma in. Nej tack, då får det vara.


Dessa människor köade för att komma in i Centre Georges Pompidou. Vi hoppade över det  och tog hissen upp till sjätte våningen där restaurangen var. Maten var god och det var en fantastisk utsikt över staden därifrån.