Om ditten och datten

Jaha, nu är jag där igen. Utan inspiration. Jag är ofokuserad, okoncentrerad, ointresserad och ouppvärmd. Min syster ringde nyss och undrade om jag fått svininfluensan och låg nedbäddad utan att kunna blogga ens ett par rader.  Jag kan inte skylla på svinen utan tar på mig all skuld. Jag börjar väl så smått då att värma upp så kanske o:na släpper taget.

Jag försöker att skriva något om den här bilden. Den är rolig.

Snacka om kamouflage! Jag undrar om de har sytt kostymerna i slöjden. I skolan försöker vi få till samverkan mellan olika ämnen och här har vi då slöjd, bild, biologi samt prickskytte som "elevens val" på en och samma gång. Svenska kan vi få in också, det är svårt att stava till kamou...och det är säkert ett franskt ord Detta är pedagogik på hög nivå.  Tur att man ser skorna, annars hade det varit svårt att veta i vilken riktning varelsen går. Fast det spelar väl egentligen ingen roll. Om jag mötte en dylik dog jag antagligen av skräck - på fläcken.
 
Apropå riktning kom jag att tänka på en vits från ungdomens dagar. Två killar skulle åka iväg på en MC. Passageraren hade glömt halsduken så han tog på jackan bak och fram för att inte frysa om halsen. Oturligt nog körde de av vägen och hamnade i diket. Ambulansen kom. MC-föraren var vid medvetande och frågade hur det hade gått med kompisen. "Han levde tills vi vred huvudet rätt", svarade ambulansmännen.

Nu när jag skrivit den blir jag osäker på om jag minns den rätt. Antagligen inte, men  den är ganska rolig ändå. Vänta bara tills min syster läser den...då blir jag varse hur den egentligen är. Intresserade kan med stort lugn invänta hennes kommentar.