Lecce, kapitel 2

 
I söndags förmiddag kom hyresvärden/förvaltaren för att berätta lite om staden och ge oss nyttiga tips. Han är en snygg, lång och smärt man i trettioårsåldern. Han heter N.  Papa- någonting så vi tror han är grek.
Jag frågade, på engelska förstås,  var det fanns butiker av olika slag. Han svarade att det fanns "soaps" både här och där. Vi trodde han talade om tvålar, tvålfabriker kanske, och tänkte att det var väldigt vad mycket tvålar det fanns här. Sedan upptäckte vi att han inte kunde säga sj-ljudet. Lecce uttalas [lettje] om vi inte blivit föra bakom ljuset. Han sa Letse. Fast vad gör det, vi har alla våra egenheter. Alla utom jag då. 
 
På kvällen gick vi ut för att äta. Restaurangen N föreslagit var helt tom när vi tittade in vid sex så vi tog en promenad för att ge tid till andra att gå dit. Efter 50 m låg en kyrka och vi gick in. Det var mässa och, som det sedan visade sig, dop. Två barn inlemmades i Kyrkan. Efter själva dopet av barn nummer 1 höll prästen upp det inför församlingen  och alla applåderade. Det gjorde även det nydöpta barnet vilket var festligt.
 
Styrkta till själen gick vi tillbaka till restaurangen för att även bli det till kroppen. Inya andra gäster syntes, bara personalen. Det struntade vi i för vi var hungriga och vi åt en god middag där.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0